Proteinintag ifrågasätts av ny översikt från Wisconsin

Proteinintag har blivit en av de mest marknadsförda koncepten inom hälsobranschen, men en ny översikt av forskning från University of Wisconsin-Madison indikerar en annan riktning. För de som har en stillasittande livsstil kan ett lägre proteinintag vara mer fördelaktigt än de mängder som ofta rekommenderas i produkter som bars och yoghurt.

Denna översikt baseras på över 300 tidigare studier som handlar om protein, åldrande och metabolism. Forskarna antyder att ett minskat proteinintag kan vara kopplat till en lägre risk för åldersrelaterade sjukdomar, såsom diabetes och cancer, samtidigt som det bidrar till stabilare blodsockernivåer och minskad kroppsfett. Blodsockermätare hälsa ligger i linje med den mängd som många vuxna faktiskt behöver, vilket ger resultaten en svensk kontext.

Vad forskarna såg

Det handlar inte om att protein plötsligt skulle vara skadligt. Tvärtom betonar studiens författare Dudley Lamming att när människor är fysiskt aktiva spelar näringsämnet en tydlig roll för muskler och återhämtning. Han säger: ”Det är helt glasklart att protein har fördelar för muskeltillväxt och träningsrespons hos aktiva personer”.

Poängen i studien är i stället att många sannolikt äter mer än de behöver. University of Wisconsin-Madison kopplar det till en vardag där stora delar av befolkningen rör sig för lite, trots att proteinprodukter säljs som om högre alltid vore bättre. För den gruppen kan ett lägre proteinintag ge bättre långsiktiga effekter än den nuvarande trenden antyder.

Forskarna lyfter också fram hormonet FGF21 som en möjlig förklaring. När proteinintaget sjunker stiger nivåerna, och kroppen verkar då använda energi mer effektivt. I materialet beskrivs även autofagi, alltså cellernas eget återvinningssystem, som ett slags städläge där skadade delar bryts ned och tas om hand.

Vem ska inte dra ner?

Denna slutsats gäller inte för alla. Gravida kvinnor, barn, äldre samt individer som återhämtar sig från allvarliga skador har fortfarande ett behov av protein för sin utveckling, muskeluppbyggnad och läkningsprocesser. För dessa grupper kan en drastisk minskning av proteinintaget vara en felaktig strategi, trots att översikten visar att många andra kan konsumera mer än vad som är nödvändigt.

Här finns också stöd från Karolinska Institutet, som skriver att högt proteinintag kan vara negativt för njurfriska personer och att tillskott sällan behövs. Det gör frågan mindre svartvit än proteinindustrin gärna framställer den.

Forskarna hänvisar samtidigt till att EFSA och WHO rekommenderar 0,83 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Dudley Lamming sammanfattar sin slutsats så här: ”Vi behöver förmodligen anpassa proteinrekommendationerna inte bara efter ålder, utan också efter hur fysiskt aktiva människor är”.

För den som tränar mycket ser bilden alltså annorlunda ut än för den som mest sitter still. Det är där den nya översikten försöker flytta debatten, från generella löften till mer precisa råd om vem som faktiskt behöver vad.

FAQ om proteinintag

Hur mycket proteinintag rekommenderar Livsmedelsverket för vuxna?

Livsmedelsverket rekommenderar 0,83 gram protein per kilo kroppsvikt och dag för vuxna. Det innebär att en person med en vikt av 64 kilo bör få i sig cirka 53 gram protein dagligen. Myndigheten påpekar också att behovet kan variera för äldre individer.

Varför menar University of Wisconsin-Madison att lägre proteinintag kan vara bättre för vissa?

Forskarna knyter ett lägre proteinintag till potentiella fördelar som stabilare blodsockernivåer, minskat kroppsfett och en lägre risk för vissa åldersrelaterade sjukdomar. Denna slutsats baseras på en genomgång av mer än 300 studier. Samtidigt betonar Dudley Lamming att aktiva personer fortfarande drar nytta av ett högre proteinintag.

Vem bör inte minska sitt proteinintag?

Enligt översikten från University of Wisconsin-Madison bör man vara försiktig med proteinintaget för gravida, barn, äldre och personer som återhämtar sig från svåra skador. Dessa grupper har ett behov av protein för tillväxt, muskeluppbyggnad och läkning. Därför är rekommendationen inte att alla ska minska sitt proteinintag, utan att det bör bedömas individuellt.

Behövs proteintillskott enligt Karolinska Institutet?

Karolinska Institutet skriver att proteintillskott sällan behövs för de flesta. De pekar också på att ett högt proteinintag kan vara negativt för njurfriska personer. För många räcker vanlig mat långt, särskilt om kosten redan innehåller tillräckligt med protein.