AT-examen läkare – en viktig del av läkarutbildningen

AT-examen läkare – en viktig del av läkarutbildningen

I juni tar den sista kullen svenskutbildade läkarstudenter sin AT-examen. Trots de utmaningar som väntetider och begränsade möjligheter medfört, minns många sin allmäntjänstgöring med värme. AT-kollegorna har en särskild plats i våra hjärtan, och vi blir alltid glada när vi ser deras namn i remisser eller journalanteckningar. Våra första dagar som AT-läkare var på medicinavdelningen på Karlskoga lasarett och ortopedakuten på Uddevalla sjukhus, där studentskyltarna byttes ut mot röda läkarskyltar. Det var en nervös men spännande tid.

Även om vi nu närmar oss slutet av AT, är det viktigt att vi inte släpper taget för tidigt. Vi måste hålla ut under de sista åren och säkerställa att det finns tillräckligt med tjänster samt att kvaliteten på AT upprätthålls. Allmäntjänstgöringen infördes 1969 för att ge en bra introduktion till läkaryrket och för att öka rekryteringen till bristspecialiteter som psykiatri och allmänmedicin. Nästan 60 år senare står vi dock fortfarande inför utmaningar med bemanningen inom dessa områden.

I oktober 2011 tillsatte regeringen en utredning för en ny läkarutbildning som skulle harmonisera med övriga Europa. Utredningen föreslog en 6-årig utbildning, men det dröjde innan beslut fattades, delvis på grund av oro från Läkarförbundet om vad som skulle försvinna med avskaffandet av AT. En ny utredning 2016 föreslog istället införandet av en bastjänstgöring (BT). 2019, när Sofia gjorde sitt sista år som AT, fattades beslutet om den legitimationsgrundande utbildningen och att AT skulle avskaffas.

En kvalitativ studie från 2022 visade att AT-läkarna upplevde tjänstgöringen som en möjlighet att växa i sin roll som underläkare, men att det också var en utmaning att ständigt byta arbetsplats och ha begränsat inflytande. Under åren har vi sett att tiden mellan examen och AT blivit allt längre, vilket Sveriges yngre läkares förening har dokumenterat i sina rapporter. Detta beror på att antalet platser på grundutbildningarna har ökat utan att AT-platserna har följt med.

För att erhålla legitimation efter läkarexamen krävs fullgjord allmäntjänstgöring (AT) och godkänt resultat i den skriftliga datorbaserade examinationen – eAT- … Efter många år av hårt arbete har vi nu läkarlegitimationen i handen. Vi har vuxit in i läkarrollen tillsammans med andra genom handledning och stöd från seniora kollegor. Vi avslutar terminens sista Signerat med tre medskick: Till er som handleder AT-läkare: fortsätt bidra till att våra kollegor får växa! Till er som ska göra AT: njut av en väletablerad introduktionstjänst! Till er som kommer sedan: det kommer att bli bra, men på ett annat sätt!

FAQ om AT-examen läkare

Vad är en AT-läkare?

En AT-läkare är en läkare som genomgår allmäntjänstgöring, vilket är en obligatorisk del av läkarutbildningen i Sverige. Denna tjänstgöring syftar till att ge praktisk erfarenhet och förbereda läkaren för framtida specialiseringar.

Vad är skillnaden på AT och ST-läkare?

AT-läkare genomgår allmäntjänstgöring medan ST-läkare är specialister som genomgår specialisttjänstgöring. AT är en introduktion till läkaryrket, medan ST fokuserar på en specifik medicinsk specialitet.

Vad är AT och BT läkare?

AT-läkare är de som genomgår allmäntjänstgöring, medan BT-läkare är de som deltar i bastjänstgöring, en ny form av introduktion som föreslogs för att ersätta AT. BT syftar till att ge en strukturerad introduktion till läkaryrket.

Är AT-läkare underläkare?

Ja, AT-läkare betraktas som underläkare eftersom de fortfarande är i en utbildningsfas och arbetar under handledning. De får gradvis mer ansvar i patientarbetet under sin tjänstgöring.