Terapi mot ångest: KBT först i riktlinjerna – men få får behandling
Socialstyrelsens riktlinjer sätter KBT främst vid ångest. Den skarpaste slutsatsen är en annan: fler behöver psykologisk behandling än de som får den.
Ångest går att behandla. Socialstyrelsens nationella riktlinjer pekar i första hand ut psykologisk behandling — och framför allt kognitiv beteendeterapi, KBT. Myndighetens egen slutsats är samtidigt att fler behöver den behandlingen än de som får den.
Vad riktlinjerna rekommenderar
Riktlinjerna heter Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom och publicerades den 13 april 2021 (artikelnummer 2021-4-7339). De är det dokument regioner och vårdgivare ska utgå från när vården planeras.
Tyngdpunkten ligger på psykologisk behandling, i första hand KBT, men även andra terapiformer. KBT är en behandling där man arbetar med hur tankar, känslor och beteenden hänger ihop, ofta med hemuppgifter mellan samtalen och under ett avgränsat antal träffar.
Rekommendationen att kombinera psykologisk behandling med läkemedel finns kvar. Både läkemedel och psykologisk behandling kan alltså hjälpa, och för en del är kombinationen det som rekommenderas.
Kritiken mot prioriteringarna
Riktlinjerna möttes av invändningar från delar av professionen. Kritiken gällde att psykodynamisk terapi, PDT, värderas lägre än KBT. PDT fick prioritet 7 för depression hos vuxna — en nedgradering jämfört med remissversionen, där åtgärden låg på 6.
Socialstyrelsen rangordnar åtgärder på en tiogradig skala där 1 är högsta prioritet. En sjua innebär att åtgärden kan erbjudas, men att andra insatser ska komma först när resurserna är begränsade. Kritikerna menade att underlaget inte motiverade skillnaden. Uppgifterna om kritiken är hämtade från Läkartidningens rapportering.
Tillgången är flaskhalsen
“Socialstyrelsens riktlinjer sätter KBT främst vid ångest.”
Den mest konkreta slutsatsen i riktlinjerna handlar inte om vilken terapi som är bäst, utan om hur många som får någon alls: fler behöver psykologisk behandling än de som får det i dag.
Utgångspunkten är att alla med lindrig till medelsvår ångest ska kunna få psykologisk behandling om de vill. Socialstyrelsen konstaterar att en utbyggnad inledningsvis innebär ökade kostnader för vården.
Behandlingen behöver inte ges av en psykolog. Den kan ges av en psykolog, en läkare eller en socionom som är utbildad för uppgiften.
Barn och unga
För barn med ångest eller depression räcker sällan behandling av barnet ensamt. Riktlinjerna understryker att familjen ofta behöver involveras.
Så får du hjälp
Första kontakten går normalt via vårdcentralen, som gör en bedömning och hänvisar vidare vid behov. Vill du prata med någon innan dess kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning, som är öppen dygnet runt.
Vilken behandling som passar avgörs tillsammans med den som gör bedömningen. Den här texten är en översikt av vad riktlinjerna innehåller, inte en rekommendation för en enskild person.
Vid akuta besvär — om ångesten gör att du inte klarar dagen, eller om du har tankar på att skada dig själv — vänta inte på en ordinarie tid. Ring 1177, sök en psykiatrisk akutmottagning, eller ring 112 om läget är livshotande.
Riktlinjerna byts ut 2028
Nuvarande riktlinjer är från 2021 och ska enligt Socialstyrelsen ersättas av nya riktlinjer för psykiatriska tillstånd under 2028. Fram till dess är 2021 års version den som gäller.
Källor
Nationella riktlinjer: depression och ångestsyndrom, Socialstyrelsen
Information till patienter om riktlinjerna, Socialstyrelsen
Gillar du artikeln? Dela den vidare.
