tisdag 15 september 2026
Flest nyintagna i fängelse på 30 år – antalet intagna har mer än fördubblats på tio år, visar Brå
Sverige

Flest nyintagna i fängelse på 30 år – antalet intagna har mer än fördubblats på tio år, visar Brå

12 754 personer påbörjade ett fängelsestraff under 2025, åtta procent fler än året innan och flest sedan 1995, enligt den officiella kriminalvårdsstatistiken som Brå publicerade på tisdagen. Den 1 oktober 2025 satt 9 087 personer i anstalt – mer än dubbelt så många som 2016. Kriminalvården rapporterar en beläggning på 141 procent.

Dela:

12 754 personer påbörjade ett fängelsestraff i Sverige under 2025 – 942 fler än året innan och det högsta antalet på 30 år. Den 1 oktober förra året satt 9 087 personer i anstalt, mer än dubbelt så många som 2016. Det visar den officiella kriminalvårdsstatistiken för 2025, som Brottsförebyggande rådet publicerade på tisdagen.

Ökningen av nyintagna var åtta procent på ett år, och statistiken ger en bild av vilka som fyller anstalterna. Män stod för 90 procent av de påbörjade fängelsestraffen. Nästan hälften, 45 procent, hade inte haft någon tidigare kriminalvårdspåföljd, 78 procent hade svenskt medborgarskap och nära fyra av tio var under 30 år. Det vanligaste huvudbrottet var narkotikabrott, som låg bakom 35 procent av alla nya fängelsestraff.

Antal personer i anstalt den 1 oktober respektive år 2016 4 231 2017 4 148 2018 4 393 2019 4 834 2020 5 276 2021 5 687 2022 6 146 2023 6 985 2024 8 206 2025 9 087 Data: Brå, Kriminalvårdsstatistik 2025 (publ. 15 sep 2026)

Längre straff bakom trängseln

Att antalet intagna växer snabbare än antalet nyintagna beror på att straffen blivit längre. Drygt tre fjärdedelar av de nyintagna, 77 procent, hade visserligen fått högst två års fängelse, men antalet nyintagna med straff över två år har ökat med 207 procent sedan 2016 – från under tusen till 2 903 personer 2025. Under året påbörjade 31 personer ett livstidsstraff, och den 1 oktober avtjänade 262 personer livstid. Av dem som satt i anstalt den dagen var 735 kvinnor och 8 352 män, och 29 procent hade dömts för narkotikabrott.

Kriminalvårdens egen årsstatistik, som myndigheten presenterade i juni, ger samma bild från ett annat håll. Den genomsnittliga beläggningsgraden på fasta platser var 141 procent i anstalt och 122 procent i häkte under 2025, antalet inskrivna i anstalt var i genomsnitt 8 457 och den genomsnittliga strafftiden hade stigit till drygt 530 dagar. Skillnaden mot Brås siffra på 9 087 beror på att Brå mäter en enskild dag, den 1 oktober, medan Kriminalvården redovisar ett genomsnitt över året.

”Den genomsnittliga beläggningen ligger på historiskt höga nivåer, vilket innebär att vi pressar myndighetens kapacitet och resurser”, sa Susanne Wedin, avdelningsdirektör på Kriminalvården, när årsstatistiken presenterades.

12 754 personer påbörjade ett fängelsestraff under 2025, åtta procent fler än året innan och flest sedan 1995, enligt den officiella kriminalvårdsstatistiken som Brå publicerade på tisdagen.”
Ur artikeln

Kriminalvården 2025 i siffror

Nyintagna i anstalt: 12 754 personer (+8 procent) – flest sedan 1995.

Intagna den 1 oktober: 9 087 personer, jämfört med 4 231 år 2016.

Straff över två år: 2 903 nyintagna, +207 procent sedan 2016.

Häkte: i genomsnitt 3 553 inskrivna per dag (+2 procent), jämfört med 1 781 år 2017.

Frivård: 12 183 påbörjade verkställigheter – skyddstillsyn 57 procent, villkorlig dom med samhällstjänst 26 procent, fotboja 16 procent, ungdomsövervakning 2 procent.

Beläggning (Kriminalvården): 141 procent i anstalt, 122 procent i häkte.

Häktena dubblerade på åtta år

Även häktena är fulla. I genomsnitt var 3 553 personer per dag inskrivna i häkte under 2025, en ökning med två procent från 2024 – men nästan en fördubbling jämfört med 2017, då genomsnittet var 1 781. Kriminalvården uppger dessutom att 558 häktningar av barn i åldern 15–17 år avslutades under året, 17 procent fler än 2024, och att nära 2 000 verkställigheter påbörjades för unga under 21 år.

Inom frivården påbörjade 12 183 personer en verkställighet under 2025, och 8 182 personer blev villkorligt frigivna med övervakning. Skyddstillsyn var vanligast med 6 893 personer, en ökning med tre procent, medan villkorlig dom med samhällstjänst minskade med tre procent till 3 146. Fotboja – intensivövervakning med elektronisk kontroll – ökade med sex procent till 1 943 personer, där trafikbrott var det vanligaste huvudbrottet. Andelen som återfaller i brott inom tre år låg enligt Kriminalvården kvar på 31 procent.

Utbyggnaden fortsätter

Statistiken landar mitt i en utbyggnad utan motstycke. Kriminalvården har i uppdrag att fortsätta expandera fram till 2035, och regeringen meddelade i april att över 1 800 nya platser tillkommer. Straffskärpningarna de senaste åren – som syns i statistiken som fler och längre straff – är samtidigt en av de frågor där en ny regering, oavsett färg, får förhålla sig till en myndighet som redan 2025 hade fler intagna än platser. Statistiken sammanställs av Kriminalvården och publiceras av Brå, som är statistikansvarig myndighet.

Taggar

Gillar du artikeln? Dela den vidare.

Dela: