
Riksdagsvalet genomfördes utan större cyberangrepp eller koordinerad informationspåverkan från främmande makt, enligt Myndigheten för psykologiskt försvar och Nationellt cybersäkerhetscenter. Samtidigt fortsätter myndigheternas operativa arbete de kommande veckorna – perioden fram till en ny regering beskrivs som fortsatt känslig.
Riksdagsvalet genomfördes utan större cyberangrepp eller koordinerad informationspåverkan från främmande makt. Det är bedömningen från Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, och Nationellt cybersäkerhetscenter, NCSC, dagen efter valet. Men myndigheterna påpekar att arbetet inte är över: tiden fram till att en ny regering är på plats kan bli en känslig period.
Beskedet kom i ett gemensamt pressmeddelande på måndagseftermiddagen. Inför valet hade MPF bedömt att det svenska valet inte var en prioriterad måltavla för utländska hotaktörer, och efter valdagen konstaterar myndigheten att Sverige inte utsattes för någon koordinerad utländsk informationspåverkan riktad mot valet.
”Vi har inte sett någon omfattande koordinerad aktivitet från de aktörer vi följer i samband med valets genomförande”, säger Karin Lönnheden, operativ chef på MPF, i pressmeddelandet.
NCSC, som ansvarar för cybersäkerheten inför, under och efter de allmänna valen, gör en liknande bedömning. ”Vi har inte noterat några händelser som har påverkat valens genomförande ur ett cyberperspektiv”, säger John Billow, chef för NCSC.
Pressmeddelandet innehåller inga uppgifter om hur många incidenter eller påverkansförsök som registrerats. Bedömningen är kvalitativ: myndigheterna talar om ”inga större” angrepp och ”ingen omfattande koordinerad” aktivitet från de aktörer MPF följer. Det är alltså inte ett påstående om att all påverkansaktivitet uteblivit, utan att ingen omfattande, samordnad kampanj från främmande makt riktades mot valet. SVT och TT rapporterade om beskedet under måndagseftermiddagen.
Så har MPF bedömt hotet mot valet
21 nov 2025
MPF:s första lägesbild inför valet: Ryssland pekas ut som den främsta hotaktören, men påverkan mot Sverige bedöms ha varit väsentligt lägre än 2022 och 2023.
“Riksdagsvalet genomfördes utan större cyberangrepp eller koordinerad informationspåverkan från främmande makt, enligt Myndigheten för psykologiskt försvar och Nationellt cybersäkerhetscenter.”
16 juni 2026
Ny lägesbild: generativ AI lyfts fram som den viktigaste nya faktorn – tröskeln för att bedriva informationspåverkan har sänkts.
1 sep 2026
MPF meddelar att botnätverket ”Holiday”, som använts för informationspåverkan mot Sverige, kunnat stängas ner efter kartläggning.
4 sep 2026
MPF: det svenska valet prioriteras inte av hotaktörer i nuläget – samtidigt befarar varannan svensk valpåverkan, enligt myndighetens undersökning.
13 sep 2026
Valdagen.
14 sep 2026
MPF och NCSC: inga större informations- eller cyberangrepp mot valet.
Att valdagen passerade lugnt betyder inte att myndigheterna släpper bevakningen. I pressmeddelandet skriver MPF och NCSC att tiden efter valets genomförande fram till dess att en ny regering är på plats kan vara en fortsatt känslig period för både cyberangrepp och informationspåverkan, och att det operativa arbetet och samverkan därför fortsätter de kommande veckorna. Myndigheterna kommenterar inte specifikt onsdagens räkning av sena förtids- och utlandsröster.
Den räkningen är i år ovanligt viktig. Med 94 procent av distrikten räknade skilde omkring 28 000 röster blocken åt, och drygt 200 000 röster väntas räknas på onsdag, enligt SVT. Länsstyrelsernas slutliga räkning inleddes på måndagen; enbart i Västra Götaland handlar det om omkring tre miljoner valsedlar från 49 kommuner, som omkring 400 utbildade medarbetare räknar fram till preliminärt den 25 september. ”Det är ett otroligt viktigt uppdrag vi har och vi har förberett oss grundligt för uppgiften”, säger Lisa Montan, valansvarig vid Länsstyrelsen Västra Götaland.
MPF inrättades den 1 januari 2022 med uppdraget att identifiera, analysera och möta otillbörlig informationspåverkan från främmande makt, och valet 2022 var det första med myndigheten i drift. En studie från FOI och MPF om informationsmiljön i sociala medier under valrörelsen 2022 fann inte heller då någon omfattande utländsk påverkan, och en svensk motsvarighet till amerikanska ”stop the steal”-kampanjer uteblev. Valskyddet 2026 har samordnats mellan regeringen, MPF, NCSC, Säkerhetspolisen och Valmyndigheten.
Det som återstår är alltså den politiska processen snarare än den tekniska: en jämn mandatfördelning, en talman som ska väljas den 28 september och en regeringsbildning som kan dra ut på tiden. Det är den perioden myndigheterna nu säger sig bevaka.
Gillar du artikeln? Dela den vidare.