Ubåten som sänktes 1917 läcker sprängämne i Nordsjön – forskare hittar TNT i musslor, sjöstjärnor och havsbotten utanför Rømø
Vraket av den tyska minubåten UC-30, som gick under utanför Rømø 1917, förorenar sitt omgivande havsområde med TNT. Det visar två nya studier där forskare från bland annat Aarhus universitet har tagit prover med hjälp av marinens dykare. Danmark har över 10 000 vrak i sina vatten – omkring 1 500 från världskrigen.
Den 19 april 1917 sänktes den tyska minubåten UC-30 av en brittisk mina utanför Rømø på den danska Nordsjökusten. 109 år senare läcker vraket TNT i vattnet, havsbotten och djurlivet omkring det. Det visar två nya studier där forskare från Aarhus universitet, tyska Alfred Wegener-institutet, universitetssjukhuset i Kiel, Flanderns marininstitut och Gents universitet har undersökt vraket – med hjälp av den danska marinens dykare, eftersom civil dykning på platsen är förbjuden.
”Vi fandt rester af TNT i både dyreliv, havbund og vandsøjlen. Der sker derfor helt klart en forurening”, säger Katrine Juul Andresen, professor vid Institut for Geoscience vid Aarhus universitet, i universitetets pressmeddelande, som även spridits av ScienceDaily och danska TV Syd.
UC-30 hade 18 minor och sex torpeder ombord när den gick under och 27 besättningsmän omkom. Vraket återupptäcktes 2016 av den danske dykaren Gert Normann Andersen och ligger på omkring 24–25 meters djup. Provtagningen gjordes inom EU-projektet North Sea Wrecks, där sediment, vatten, metall och djur samlades in vid vraket.
UC-30 – från minubåt till miljöfråga
19 april 1917
UC-30 sänks av en brittisk mina utanför Rømø. 27 man omkommer. Ombord finns 18 minor och sex torpeder.
2016
Vraket återupptäcks av dykaren Gert Normann Andersen.
2022
“Vraket av den tyska minubåten UC-30, som gick under utanför Rømø 1917, förorenar sitt omgivande havsområde med TNT.”
Provtagning vid vraket inom EU-projektet North Sea Wrecks, med marinens dykare.
2024
Aarhus-rapport till danska Miljøstyrelsen: 10 127 vrak i danska vatten, omkring 15 procent från världskrigen.
april 2026
Studie i Marine Pollution Bulletin: musslor i burar vid UC-30 och två andra vrak visar tecken på skada.
juli 2026
Studie i Communications Earth & Environment: bakterier i sedimentet vid vraket kan bryta ner TNT.
aug–sep 2026
Aarhus universitet går ut med resultaten; ScienceDaily publicerar den 14 september.
Musslor i burar – och bakterier som äter TNT
I den ena studien, publicerad i Marine Pollution Bulletin, placerade forskarna blåmusslor i burar vid tre vrak: UC-30, den tyska kryssaren SMS Mainz som sjönk 1914 i tyskt vatten och det nederländska fartyget KW58 Hendericus i belgiskt vatten. Vid UC-30 och KW58 uppmättes TNT i vattnet och musslorna visade tydliga skillnader i de enzymer som sköter cellernas avgiftning samt ansamling av nedbrytningsprodukter i matsmältningskörteln – ”indicating negative impacts emanating from munitions-laden wrecks”, som forskarna skriver i sammanfattningen. Vid SMS Mainz hittades inga sprängämnen.
Den andra studien, publicerad i juli i Nature-tidskriften Communications Earth & Environment, kartlade mikroberna i sedimentet vid UC-30:s minbrunnar. Där fanns förskjutningar i bakteriesamhället och gener kopplade till nedbrytning av TNT, och i laboratorieförsök bekräftades att sedimentets mikrober kunde avlägsna TNT. Forskarna beskriver de förorenade havsbottnarna som en möjlig reservoar för biologisk sanering.
”Relativt lokal – men blir värre”
Hur stor effekten är, och hur långt från vraket föroreningen når, är den öppna frågan. ”Det er nok en relativ lokal forureningskilde, men den vil blive værre i takt med, at vraget fortsat ruster og blotlægger mere af det eksplosive materiale i minerne”, säger Andresen till Ritzau, återgivet av Maritime Danmark. Hon betonar att strömmar och bottenförhållanden avgör: vrak som täckts av sand utgör en betydligt lägre risk, och det finns ingen enkel eller billig metod att sanera alla vrak.
Forskarna pekar också på begränsningar: vrak är punktkällor för flera slags föroreningar – smörjmedel, bränsle och rostskyddsfärg med bly och koppar – så effekterna på musslorna kan inte entydigt tillskrivas sprängämnena, och dykarna kunde inte kvantifiera hur mycket ammunition som ligger nedgrävd.
Över 10 000 vrak i danska vatten – och dumpad ammunition i Skagerrak
I en rapport till danska Miljøstyrelsen 2024 räknade Andresen till 10 127 vrak i danska vatten, varav omkring 15 procent från åren kring de två världskrigen. Under första världskriget lades omkring 190 000 minor i Nordsjön. Nästa steg är EU-projektet REMARCO, där bottengående robotar ska kartlägga ammunition och i vissa fall plocka upp och oskadliggöra den – syftet är att prioritera de vrak som utgör störst miljöhot snarare än att försöka åtgärda alla. ”Tyskerne er længere fremme med dette, end vi er her i Danmark”, konstaterar Andresen.
Frågan är lika aktuell på svensk sida. Enligt Chalmers finns det i Sveriges närområde rapporter om 65 000 ton dumpad kemisk ammunition i Östersjön och Skagerrak, bland annat vid Måseskär utanför Bohuslän, och svenska forskare har utvecklat riskverktyget VRAKA för att bedöma miljöfarliga vrak. Tyska mätningar har enligt Forskning & Framsteg hittat TNT i vattenprover nästan överallt längs den tyska Östersjökusten. Studien vid UC-30 visar vad det kan betyda i praktiken – ett enda vrak, mer än hundra år efter att det sjönk.
Gillar du artikeln? Dela den vidare.
