Bachelet hoppar av – sju kandidater kvar i kampen om FN:s toppjobb
Chiles tidigare president Michelle Bachelet drar tillbaka sin kandidatur till posten som FN:s generalsekreterare, efter att hennes stöd i säkerhetsrådets tredje provomröstning enligt läckta uppgifter krympt till en enda röst. Sju officiellt nominerade kandidater återstår, med Costa Ricas Rebeca Grynspan och Guyanas Carolyn Rodrigues Birkett i täten. Säkerhetsrådet väntas rösta igen efter generalförsamlingens högnivåvecka – och trycket på att FN efter 80 år ska få sin första kvinnliga chef är starkare än någonsin.
Michelle Bachelet, Chiles tidigare president och FN:s förra högkommissarie för mänskliga rättigheter, meddelade på lördagen att hon inte fortsätter sin kandidatur till posten som FN:s generalsekreterare. Beskedet kom dagen efter säkerhetsrådets tredje informella provomröstning, en så kallad straw poll, där hennes stöd enligt uppgifter som återgetts av Reuters och Al Jazeera hade sjunkit till en enda “uppmuntra”-röst av femton.
Bachelet nominerades i februari av Chile, Brasilien och Mexiko. Efter regeringsskiftet i Chile drog president José Antonio Kasts regering tillbaka nomineringen den 25 mars 2026, enligt ett brev från generalförsamlingens och säkerhetsrådets ordförande som finns på FN:s officiella sida för valet. Brasilien och Mexiko stod kvar som nominerande stater, och Bachelet fanns med på valsedeln i alla tre provomröstningarna.
I en video på Instagram sade hon enligt nyhetsbyrån Reuters att hon nu fortsätter sitt internationella arbete med samma beslutsamhet som alltid. Enligt ryska nyhetsbyrån Tass tackade hon Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva och Mexikos president Claudia Sheinbaum för deras stöd.
Två kvinnor i täten – men ingen har säkrat stödet
Säkerhetsrådet offentliggör inte resultaten av provomröstningarna, och valsedlarna förstörs efter varje omgång. Uppgifterna läcker ändå regelmässigt ut, något som Security Council Report – en oberoende organisation som följer rådets arbete – noterar även i år. Enligt de läckta siffrorna från fredagens omröstning den 18 september fick Costa Ricas kandidat Rebeca Grynspan nio “uppmuntra”-röster och Guyanas Carolyn Rodrigues Birkett åtta. Argentinaren Rafael Grossi, chef för det internationella atomenergiorganet IAEA, tappade mark.
Nio röster är exakt den nivå som krävs för en formell rekommendation – men då får ingen av de fem permanenta medlemmarna (USA, Kina, Ryssland, Storbritannien och Frankrike) lägga in sitt veto. I provomröstningarna hittills har alla femton medlemmar röstat med likadana valsedlar, så det går inte att se om något “avråd” kommer från en vetomakt. Enligt Security Council Report väntas rådet i ett senare skede gå över till färgkodade valsedlar som skiljer permanenta medlemmar från valda, ett upplägg som användes 2016 när António Guterres valdes.
Enligt organisationen kan en fjärde provomröstning hållas efter generalförsamlingens högnivåvecka, som avslutas den 28 september. Vid förra valet rekommenderade säkerhetsrådet Guterres den 6 oktober 2016 och generalförsamlingen utnämnde honom den 13 oktober, enligt FN:s regionala informationskontor UNRIC. Guterres mandat löper ut den 31 december 2026 och efterträdaren tillträder den 1 januari 2027.
Sju kandidater återstår
Efter Bachelets avhopp finns sju officiellt nominerade kandidater kvar på FN:s lista: fyra kvinnor och tre män. Fem kommer från Latinamerika och Karibien, två från Afrika. Flera av dem har nominerats av andra länder än sitt eget – Ecuadors tidigare utrikesminister María Fernanda Espinosa av Antigua och Barbuda, Senegals förre president Macky Sall av Burundi och Ecuadors förra USA-ambassadör Ivonne A-Baki av Tonga.
Kandidat Medborgarskap Nominerad av Bakgrund Nominerad
Rebeca Grynspan Costa Rica Costa Rica Generalsekreterare för FN:s handels- och utvecklingsorgan Unctad sedan 2021, tidigare vicepresident i Costa Rica (1994–1998) 3 mars 2026
Carolyn Rodrigues Birkett Guyana Guyana Guyanas FN-ambassadör sedan 2020, tidigare utrikesminister (2008–2015) 15 juni 2026
Rafael Grossi Argentina Argentina Generaldirektör för IAEA sedan 2019, omvald 2024 26 november 2025
Macky Sall Senegal Burundi Senegals president 2012–2024, Afrikanska unionens ordförande 2022–2023 2 mars 2026
María Fernanda Espinosa Ecuador Antigua och Barbuda Ordförande för FN:s generalförsamling 2018–2019, tidigare utrikes- och försvarsminister 11 maj 2026
“Chiles tidigare president Michelle Bachelet drar tillbaka sin kandidatur till posten som FN:s generalsekreterare, efter att hennes stöd i säkerhetsrådets tredje provomröstning enligt läckta uppgifter krympt till en enda röst.”
Olara Otunnu Uganda Uganda FN:s särskilde representant för barn i väpnade konflikter 1997–2005, tidigare utrikesminister 24 juli 2026
Ivonne A-Baki Ecuador Tonga Ecuadors ambassadör i USA (1998–2002, 2020–2024) och Frankrike, tidigare handelsminister 17 augusti 2026
Data: FN:s officiella kandidatlista (un.org) och kandidaternas inlämnade meritförteckningar. Bachelet (nominerad 2 februari 2026) och Virginia Gamba (nominerad av Maldiverna 11 mars, tillbakadragen 25 mars) har lämnat processen.
Kravet på en första kvinna
Ingen kvinna har lett FN under organisationens 80 år. I det brev som inledde nomineringsprocessen den 25 november 2025 konstaterade generalförsamlingens ordförande Annalena Baerbock och säkerhetsrådets dåvarande ordförande Michael Imran Kanu med beklagande att posten aldrig innehafts av en kvinna, och uppmanade medlemsstaterna att starkt överväga att nominera kvinnor. Brevet lyfte också regional mångfald som en viktig faktor – i praktiken en förväntan om att turen har kommit till Latinamerika och Karibien, som bara haft en generalsekreterare, peruanen Javier Pérez de Cuéllar (1982–1991).
När Baerbock den 4 september lämnade över processen till sin efterträdare på ordförandeposten, Khalilur Rahman, skrev hon att beslutet efter åttio år “kommer att sända ett kraftfullt budskap om huruvida Förenta nationerna verkligen representerar den värld den tjänar – varav hälften är kvinnor och flickor”, i Nyheter64:s översättning från engelska. Kampanjnätverket 1 for 8 Billion, som driver kravet på en öppen process och en första kvinnlig generalsekreterare, skrev den 10 september tillsammans med sina medlemsorganisationer till säkerhetsrådets medlemmar och krävde öppenhet och integritet i slutfasen.
Valet sker samtidigt som FN pressas ekonomiskt. Enligt tankesmedjan Council on Foreign Relations brottas organisationen med finansieringsunderskott efter att USA under Trump-administrationen kraftigt minskat sina bidrag, i ett läge där säkerhetsrådet ofta blockeras av veton.
Så väljs FN:s generalsekreterare
Grunden: Enligt artikel 97 i FN-stadgan utnämns generalsekreteraren av generalförsamlingen på rekommendation av säkerhetsrådet. Årets process styrs dessutom av generalförsamlingens resolution 79/327 från den 5 september 2025.
Nominering: En eller flera medlemsstater nominerar en kandidat i brev till generalförsamlingens och säkerhetsrådets ordförande. Kandidaten lämnar visionsdokument, meritförteckning och en redovisning av kampanjfinansiering, som publiceras öppet.
Utfrågningar: Alla kandidater frågas ut av medlemsstaterna i webbsända dialoger i generalförsamlingen. I år hölls tre omgångar (april, juni, augusti) samt ett globalt “town hall”-möte den 23 juli.
Provomröstningar: Säkerhetsrådets 15 medlemmar röstar informellt om varje kandidat: “uppmuntra”, “avråd” eller “ingen åsikt”. Resultaten är hemliga. I ett senare skede skiljs de fem permanenta medlemmarnas valsedlar ut med färg, så att det syns om en kandidat riskerar veto.
Rekommendation: För en formell rekommendation krävs minst nio ja-röster och att ingen av de fem permanenta medlemmarna – USA, Kina, Ryssland, Storbritannien, Frankrike – röstar nej.
Utnämning: Generalförsamlingens 193 medlemmar utnämner sedan kandidaten, i praktiken genom att bekräfta rådets rekommendation. Mandatperioden är fem år, med möjlighet till förlängning.
Tidslinje: vägen till en ny FN-chef
5 sep 2025 – Generalförsamlingen antar resolution 79/327 om processen.
25 nov 2025 – Ordförandena för generalförsamlingen och säkerhetsrådet öppnar nomineringarna.
26 nov 2025 – Argentina nominerar Rafael Grossi, den förste kandidaten.
2 feb 2026 – Chile, Brasilien och Mexiko nominerar Michelle Bachelet.
25 mar 2026 – Chiles nya regering drar tillbaka sin nominering av Bachelet; Brasilien och Mexiko står kvar.
21–22 apr 2026 – Första utfrågningarna i generalförsamlingen.
23 jul 2026 – Globalt town hall-möte med kandidaterna i generalförsamlingssalen.
30 jul 2026 – Säkerhetsrådets första provomröstning.
21 aug 2026 – Andra provomröstningen.
18 sep 2026 – Tredje provomröstningen.
19 sep 2026 – Bachelet drar sig ur.
22–28 sep 2026 – Högnivåveckan i generalförsamlingen; nästa provomröstning väntas därefter.
31 dec 2026 – Guterres mandat löper ut. Efterträdaren tillträder 1 januari 2027.
Data: un.org/sg-selection-and-appointment, brev från generalförsamlingens ordförande, Security Council Report.
Gillar du artikeln? Dela den vidare.
