Intervallträning kan minska panikattacker, visar ny forskning. Korta, intensiva pass ger bättre resultat än avslappning.
Intervallträning mot panikattacker – ny studie visar effekt
Korta, intensiva träningspass kan minska risken för panikattacker. Det visar en ny studie där deltagare med paniksyndrom fick bättre resultat av intervallträning än av avslappningsövningar, vilket framgår av en artikel om 30 sekunder som kan lugna paniken.
Många som lever med panikångest försöker undvika kroppens varningssignaler, som hjärtklappning, snabb andning och svettningar. Men enligt ny forskning kan det hjälpa att göra tvärtom.
I en studie publicerad i tidskriften Frontiers in Psychiatry fick deltagare med paniksyndrom testa korta intervallpass med sprintlöpning. Resultatet: färre och mildare panikattacker.
”Intensiv träning gjorde det möjligt för patienterna att uppleva intensiva kroppsliga signaler i ett säkert och kontrollerat sammanhang”, säger forskaren Ricardo William Muotri till The Washington Post.
Studien omfattade 72 vuxna personer som inte tränade regelbundet. Deltagarna delades in i två grupper. Den ena gruppen fick traditionell avslappningsterapi med andningsövningar och muskelavslappning, metoder som ofta används inom KBT.
Den andra gruppen tränade tre gånger i veckan. Varje pass började med uppvärmning följt av en 30 sekunder lång sprint. Efter hand ökades antalet intervaller till sex per pass. Forskarna följde deltagarnas symtom under studien och även efteråt.
Kroppen lär sig att signalerna inte är farliga
“Intervallträning kan minska panikattacker, visar ny forskning.”
Båda grupperna mådde bättre, men träningsgruppen förbättrades mest. Deltagarna fick inte bara färre panikattacker, även depressiva symtom minskade. Enligt en annan studie kan motion förebygga psykisk ohälsa, vilket kan vara relevant för dessa individer.
Förklaringen kan ligga i hur kroppen reagerar under hård träning. Hjärtat slår snabbare, andningen ökar och svetten kommer, samma signaler som många förknippar med en panikattack. Skillnaden är att det sker i en trygg situation.
”De kroppsliga signalerna vid ångest kan vara obehagliga, men inte farliga”, säger psykologiprofessorn Jasper Smits till Svenska Dagbladet.
Forskarna tror att träningen hjälper hjärnan att tolka om kroppens signaler och minska rädslan för dem. När forskarna följde upp deltagarna tolv veckor senare syntes förbättringarna fortfarande.
Samtidigt betonar forskarna att träningen inte ska ersätta annan behandling mot paniksyndrom. I stället kan den fungera som ett komplement. För personer som lätt blir oroliga av starka kroppsliga reaktioner kan det också vara klokt att börja försiktigt och gärna diskutera träningen med vårdpersonal först.
Studien var relativt liten och omfattade personer som tidigare varit fysiskt inaktiva. Därför vet forskarna ännu inte om resultaten gäller på samma sätt för den som redan tränar regelbundet.
FAQ om intervallträning och panikattacker
Vad är 3-3-3-regeln för panikattacker?
3-3-3-regeln innebär att man ska identifiera tre saker man ser, tre saker man hör och tre saker man kan röra vid för att återfå fokus under en panikattack. Denna teknik hjälper till att bryta cykeln av ångest och återfå kontrollen.
Orsakar HIIT-träning ångest?
HIIT-träning kan i vissa fall orsaka ångest, särskilt om man är känslig för intensiva kroppsliga reaktioner. Det är viktigt att anpassa träningen efter sin egen nivå och diskutera eventuella bekymmer med en professionell.
Kan träning trigga ångest?
Ja, träning kan trigga ångest hos vissa individer, särskilt om de har en historia av panikattacker. Det är viktigt att vara medveten om sina gränser och att träna i en trygg miljö.
Är det bra att träna under en panikattack?
Att träna under en panikattack rekommenderas inte, eftersom kroppen redan är i ett tillstånd av stress. Det är bättre att fokusera på andningsövningar och lugnande tekniker för att hantera attacken.
Gillar du artikeln? Dela den vidare.