Invandring splittrar oppositionen – S röstade med regeringen

Under mandatperioden har enigheten om invandring mellan Socialdemokraterna och Tidöregeringen minskat. En genomgång av alla riksdagsbeslut från DN visar på en betydande splittring inom oppositionen. I de flesta fallen har S röstat i linje med regeringen, medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet oftare har motsatt sig.

Det sista klubbslaget för mandatperioden ägde rum på torsdagen i riksdagen. Både migration och brottsbekämpning diskuterades då. Dessa frågor har varit centrala under regeringens tid vid makten och har även präglat valrörelsen. En annan fråga där partierna ofta har olika uppfattningar är Privat sjukvårdsförsäkring, men det är invandringen som har blivit den mest framträdande skiljelinjen.

S och Tidöpartierna har röstat lika oftare än många tror

DN har analyserat samtliga riksdagsbeslut gällande kriminalitet och migration efter valet 2022. Den övergripande bilden visar att Socialdemokraterna i många fall har haft en närmare ställning till regeringen än vad den politiska debatten kan antyda.

Det gäller särskilt i början av mandatperioden. Ju närmare valdagen som har kommit, desto oftare har S röstat nej till regeringens migrations- och rättspolitik.

Teresa Carvalho, rättspolitisk talesperson för S, säger att det inte handlar om ett avståndstagande från regeringen i varje enskild fråga.

”Vi ligger helt enkelt ganska nära varandra i de här frågorna så det är inte konstigt att vi röstar lika”, säger hon.

Carvalho säger också att partiet i vissa fall har gått längre än Tidöregeringen. Hon pekar på att S vill se hårdare straff för ekonomisk brottslighet.

Henrik Vinge (SD) har en annan syn på situationen. Enligt honom försöker Socialdemokraterna att närma sig regeringen, men om Magdalena Andersson blir statsminister kommer de inte att få Tidöpartiernas stöd för sin kriminalpolitik.

Viktor Wärnick (M) gör en liknande bedömning om invandring. Han menar att oppositionens linje skulle göra Sverige mer lockande för migranter igen.

”Fler kommer att vilja testa sina skyddsskäl just här”, säger han.

V och MP går längst bort från regeringens linje

Inom oppositionen är migrationspolitiken den fråga där skillnaderna är mest påtagliga. Socialdemokraterna har stött regeringens förslag i 7 av 10 omröstningar. Centerpartiet har en mer neutral position och har i ungefär hälften av omröstningarna ställt sig bakom regeringens linje.

För Vänsterpartiet och Miljöpartiet ser resultaten helt annorlunda ut. Endast drygt en av tio gånger har de röstat ja till Tidöregeringens förslag.

Annika Hirvonen, migrationspolitisk talesperson för MP, säger att partiet inte delar regeringens syn på invandring och integration.

”Den enkla anledningen är att vi inte tycker att regeringens förslag har varit bra. Att det har varit dålig politik”, säger hon.

Hirvonen ifrågasätter den allmänna uppfattningen om att invandringen till Sverige skulle ha varit för hög och att integrationen helt har misslyckats. Hon framhäver att tiden det tar för invandrare att få jobb har minskat och att andelen som är beroende av försörjningsstöd har minskat.

Hon säger samtidigt att familjesplittring inte förbättrar integrationen.

Ida Karkiainen, migrationspolitisk talesperson för S, säger att hennes parti har förändrats i migrationsfrågan och därför inte delar V och MP:s syn i många delar.

”Vi är tydliga med att vi inte delar deras syn på migrationsfrågorna i väldigt många delar. Men samtidigt så har vi tidigare visat att vi ändå lyckats komma överens”, säger hon.

SCB:s statistik om invandring visar hur stor frågan är i Sverige, och den politiska laddningen märks tydligt i riksdagen.

Tonårsutvisningar och vandel blev de hårdaste stridsfrågorna

Årets mest kontroversiella ämne har varit de så kallade tonårsutvisningarna. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet kritiserade regeringen när det blev möjligt att utvisa barn som kommit till Sverige med sina föräldrar när de nått myndighetsåldern.

Senare anslöt sig även S. Till slut backade regeringen. På torsdagen beslutade riksdagen att de berörda personerna ska få respit tills de fyllt 21.

En annan stridsfråga har rört vandel. Socialdemokraterna och Centerpartiet var eniga om att det i bredare mening ska vara möjligt att ta hänsyn till levnadssätt vid prövning av uppehållstillstånd.

Vänsterpartiet kallade reformen ”en medveten förskjutning bort från rättsstatens principer”. Partiet och Miljöpartiet hänvisade till kritik från tunga remissinstanser.

Miljöpartiet avfärdar även regeringens påstående om att invandringen måste hållas på en låg nivå för att integrationen ska fungera. Partiet anser att situationen är mer komplex än så.

Kriminalpolitiken är mindre splittrad men långt ifrån enig

Oppositionen är inte lika söndrad i kriminalpolitiken som i frågan om invandring. Men skillnaderna är ändå tydliga.

Både S och C har stött Tidöregeringen i ungefär 7 av 10 rättsfrågor. V och MP har gjort detta ungefär hälften så ofta.

För S har det varit viktigt att inte framstå som mjukt mot brottslighet. Det syntes tydligt i frågan om anonyma vittnen.

Flera tunga remissinstanser var kritiska och menade att förslaget hotar rättssäkerheten. Trots det röstade S ja.

”Mot bakgrund av den grova kriminalitetens utveckling anser Socialdemokraterna dock att skälen för förslaget väger över”, skrev partiet i sitt svar.

Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade emot. Centerpartiet uttryckte att de inte var beredda att ge avkall på rättssäkerheten för en lag som skulle tillämpas sällan och ha lågt bevisvärde.

Vänsterpartiet är också kritiskt till de breda straffskärpningar som regeringen har lagt fram. Gudrun Nordborg säger att hårdare straff kan vara motiverade för grova vålds- och sexualbrott, men att Tidöpartierna har gått för långt.

”Strängare straff är som ett mantra för dem. De verkar ha en nästan religiös tro på att det ska minska brottsligheten. Men forskningen och empirin stödjer inte de slutsatserna”, säger hon.

En av de mest diskuterade frågorna har handlat om straffmyndighetsåldern. Regeringen föreslog att 13-åringar som begick särskilt allvarliga brott skulle kunna dömas till fängelse.

När det blev klart att även vissa medlemmar av Liberalernas riksdagsgrupp planerade att rösta nej, justerade justitieminister Gunnar Strömmer förslaget till 14 år. Detta var även Socialdemokraternas ståndpunkt. Övriga oppositionen ville behålla 15 år som ålder.

Frågan om invandring fortsätter därmed att dela både blocken och oppositionen. Det som såg ut som en gemensam front mot regeringen visar sig i riksdagens voteringar vara betydligt mer splittrat.