
Splatoon Raiders satsar på ett soloäventyr med färg, loot och tuffa bossar. Så här skiljer sig spelet från tidigare Splatoon.
Nintendo har länge byggt Splatoon kring lagspel, men med Splatoon Raiders öppnar serien dörren för ett mer ensamt äventyr. För den som tidigare har lockats av världen men tvekat inför multiplayerfokuset är det här ett tydligt skifte.
Spelet placerar dig i en färgstark jakt på skatter, där utforskning, strider och utrustning vävs ihop till en loop som känns mer rollspelsbetonad än tidigare delar. Det gör att Splatoon Raiders landar mitt emellan Nintendos gamla arenaformat och en mer traditionell kampanjupplevelse.
Splatoon har i många år varit Nintendos svar på tävlingsinriktade shooters, men den här gången lutar upplägget åt PvE i stället för direkt duellspel. Det märks i hur progressionen byggs upp, där du samlar resurser, förbättrar din figur och tar dig an allt tuffare motstånd.
Det är också därför spelet känns som ett försök att bredda serien utan att tappa sin identitet. Färgsprutet, rörelsen och den lekfulla tonen finns kvar, men ramen runt alltihop är mer äventyrlig och mindre beroende av att andra spelare måste vara med.
Även om kampanjen fungerar på egen hand finns det mycket som talar för att IGN Nordics recension ser rätt i att spelet får extra energi när fler är med. Det sociala lagret gör att uppdragen känns livligare, särskilt när nya spelare hoppar in och hjälper till.
“Splatoon Raiders satsar på ett soloäventyr med färg, loot och tuffa bossar.”
Det är en viktig poäng, eftersom Splatoon Raiders inte verkar vilja välja mellan ensamspel och samarbete. I stället låter Nintendo båda sätten samexistera, vilket gör att spelet kan fungera för olika typer av spelare utan att tvinga fram ett enda rätt sätt att spela.
En av de största överraskningarna är hur snabbt spelet går från tillgängligt till riktigt krävande. Först får du tid att lära dig rörelserna, men sedan skruvas svårighetsgraden upp och bossarna börjar ställa högre krav på tajming och positionering.
Kontrollen bygger vidare på seriens välkända rörelsemönster, och rörelsebaserad siktning är mindre av ett hinder än många nog fruktar. När allt sitter blir tempot högt, och det är just där Splatoon Raiders hittar sin styrka: det är lätt att förstå, men svårare att bemästra.
På sin officiella sida beskriver Nintendo spelet som en jakt där du ska färga dig fram genom fiender och leta efter skatter. Den beskrivningen fångar kärnan ganska väl, eftersom äventyret hela tiden blandar strider med utforskning och belöningar.
Det gör också att Splatoon Raiders känns mer som en ny riktning än som en enkel sidogrej. För spelare som har väntat på ett mer tillgängligt sätt att kliva in i Splatoon-världen är det här sannolikt den mest intressanta nyheten serien har bjudit på på länge.
Nej, Nintendo presenterar Splatoon Raiders som ett eget spel och inte som nästa huvuddel i serien. Det är snarare ett sidospår som lånar mycket av Splatoons värld men testar ett annat upplägg. Det gör att spelet kan ses som en ny väg för serien utan att ersätta det som många förknippar med Splatoon.
Enligt uppgifterna i artikeln släpptes Splatoon Raiders till Nintendo Switch 2 den 23 juli. Det är alltså inte en kommande titel, utan ett spel som redan finns ute. Nintendo har också lagt upp spelet på sin officiella produktsida.
Det är ett äventyr med tydliga action- och rollspelsinslag, där du slåss mot fiender, samlar belöningar och utvecklar din karaktär. Nintendo beskriver det som en jakt på skatter i en färgstark miljö, och det stämmer väl med hur spelet är uppbyggt. Jämfört med tidigare Splatoon-spel är fokus mindre på ren PvP och mer på progression.
Om du gillar Nintendos sätt att blanda charm, tempo och tydlig spelkänsla finns det mycket som talar för det. I vår genomgång framstår spelet som särskilt starkt för den som vill ha Splatoon utan att vara låst till multiplayer. IGN Nordic lyfter också fram att loopen fungerar bra, vilket stärker intrycket av ett genomarbetat spel.
Gillar du artikeln? Dela den vidare.