Sveriges infektionsberedskap – stärkta åtgärder krävs

Sveriges infektionsberedskap – stärkta åtgärder krävs

I en globaliserad värld där klimatförändringar flyttar smittämnens gränser måste Sverige stärka både den nationella beredskapen och det internationella arbetet. Debattörer från Svenska läkaresällskapet, inklusive Catharina Ihre Lundgren och Delér Shakely, påpekar att Sveriges infektionsberedskap inte börjar vid våra gränser. Utbrott som hantavirus på kryssningsfartyget MV Hondius och ebolautbrottet i Kongo-Kinshasa visar hur snabbt lokala utbrott kan bli internationella hot.

Covid-19 lärde oss att utbrott långt borta snabbt får konsekvenser på hemmaplan. Trots detta minskar biståndsmedel från länder som USA och Sverige, vilket slår hårt mot hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen i låginkomstländer. Nedskärningar inom USAID har försvagat kampen mot hiv och ökar risken för att ebolautbrottet blir det mest omfattande någonsin. Världshälsoorganisationen WHO bedömer att 518 miljoner dollar behövs för att hantera ebola under det kommande halvåret. Beredskap för pandemier och andra internationella hälsohot är avgörande för att hantera sådana situationer.

Det är inte bara en säkerhetsrisk, utan även en etisk fråga. Vi kan inte låta vårdkollegor arbeta utan skyddsutrustning mot högsmittsam sjukdom när resurser för att stoppa smittan hade kunnat begränsa utbrotten. Idag saknas antivirala läkemedel och vaccin mot 95 procent av alla kända virus som orsakar sjukdom hos människor. Mot hantavirus saknas specifik behandling, och mot den aktuella ebolavarianten (Bundibugyo) finns inget vaccin.

Regeringens beslut att avsluta Vetenskapsrådets stöd till utvecklingsforskning 2023 var olyckligt. Erfarenheterna från afrikansk svinpest i Västmanland visar värdet av sådan kunskap; tack vare mångårig utvecklingsforskning kunde smittan begränsas innan den fick förödande konsekvenser för svensk livsmedelsindustri. Stärkt beredskap inför framtida pandemier är en viktig aspekt av detta arbete.

Det nationella arbetet haltar också när det gäller it-infrastruktur för bekämpning av utbrott. Sverige saknar en nationell realtidsdatabas över kliniska mikrobiologiska provsvar. Danmark har ett system som uppdateras varje timme, vilket ger läkare omedelbart beslutsstöd och möjliggör snabb detektion av samhällsfarliga infektioner. En liknande svensk infrastruktur skulle avsevärt stärka både patientsäkerheten och vår nationella beredskap.

Trots regeringens satsning på 130 miljoner kronor till global hälsa, tas dessa medel från en redan minskad biståndsbudget. För att säkra framtidens smittskydd rekommenderar vi att regeringen:

Stödjer det pågående ebolaarbetet i Kongo-Kinshasa och Uganda omedelbart.

Återinför långsiktigt globalt bistånd med fokus på hälso- och sjukvårdskapacitet, infektionsövervakning och diagnostik.

Återställer Vetenskapsrådets utvecklingsforskningsbidrag och stärker program för virus- och pandemiforskning.

Investerar i en nationell it-infrastruktur för mikrobiologiska provsvar i realtid, likt den danska modellen.

Ger myndigheter utökade resurser för att utreda klimatförändringarnas konsekvenser för smittspridning i Sverige.

Internationell solidaritet är inte bara en moralisk skyldighet – det är vår bästa gemensamma försvarslinje.

FAQ Sveriges infektionsberedskap

Är det höjd beredskap i Sverige?

Ja, det finns en ökad medvetenhet om behovet av att stärka Sveriges beredskap mot infektionssjukdomar, särskilt efter erfarenheterna från Covid-19.

Var beredd om det blir kris eller krig?

Det är viktigt att ha en beredskapsplan och att följa myndigheternas rekommendationer för att vara redo vid kriser eller krig.

Vilka måste stanna i Sverige om det blir krig?

Under krig kan det finnas specifika regler för medborgare och invånare, men generellt sett är det viktigt att följa myndigheternas direktiv.

Vart ska man åka om det blir krig i Sverige?

Om det blir krig rekommenderas att följa myndigheternas anvisningar, som kan inkludera att söka skydd i säkra områden eller följa evakueringsplaner.