Unicef: 20 miljoner barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet – under ett år

Omkring 20 miljoner barn i 21 länder – nästan vart femte internetanvändande barn mellan 12 och 17 år – utsattes under ett år för någon form av sexuellt utnyttjande eller övergrepp via nätet. Det visar en ny rapport från Unicef. Färre än en procent av barnen anmälde det som hänt.

Rapporten “Through Children’s Eyes: How Digital Technologies Enable Child Sexual Abuse” presenterades av Unicef i New York på torsdagen. Den bygger på enkäter med omkring 21 000 barn i 21 länder i Afrika, Asien, Latinamerika och östra Europa, samt djupintervjuer med 100 unga som själva drabbats.

Enligt Unicef är det den största jämförande studien som gjorts av teknikmöjliggjorda sexuella övergrepp mot barn. Sverige och övriga Norden ingår inte.

Sker på de vanligaste apparna

Ett av rapportens tydligaste budskap är att övergreppen inte sker i undanskymda delar av internet. Nästan 60 procent av fallen ägde rum på stora sociala medier som Facebook, Instagram, Snapchat, TikTok och WhatsApp. Ytterligare 14 procent skedde i onlinespel.

Förövaren var i 57 procent av fallen någon barnet redan kände – jämnåriga, en partner, vänner eller familj. I 38 procent av fallen var det någon barnet först träffat online.

Den vanligaste formen av utsatthet var att exponeras för oönskat sexuellt innehåll, vilket drabbade över 15 miljoner barn. Nio miljoner pressades till sexuella samtal eller att dela bilder, och fyra miljoner fick bilder spridda utan samtycke.

I den andra omgången av undersökningen, som genomfördes 2024–2025 i nio länder, mättes också nyare fenomen. Omkring 1,1 miljoner barn uppgav att någon skapat sexuella bilder av dem med hjälp av AI, enligt Unicef och nyhetsbyrån Reuters.

.nh-uni-wrap{max-width:100%;margin:1.5em 0;font-size:15px;line-height:1.45;color:#1f2937} .nh-uni-wrap h3{margin:0 0 4px;font-size:17px;color:#1f3a5f} .nh-uni-sub{margin:0 0 10px;font-size:14px;color:#6b7280} .nh-uni-chart{width:100%;height:auto;display:block;font-family:inherit} .nh-uni-chart text{font-size:14px;fill:#1f2937} .nh-uni-chart .nh-uni-val{font-weight:600} .nh-uni-chart .nh-uni-grid{stroke:#e5e7eb;stroke-width:1} .nh-uni-chart .nh-uni-axis{fill:#6b7280;font-size:13px} .nh-uni-chart .nh-uni-bar{fill:#1f3a5f} .nh-uni-chart .nh-uni-bar9{fill:#8da2bf} .nh-uni-chart g.nh-uni-row:hover rect{fill:#d97706} .nh-uni-legend{display:flex;gap:18px;flex-wrap:wrap;font-size:14px;margin:6px 0 0} .nh-uni-legend span::before{content:"";display:inline-block;width:12px;height:12px;border-radius:3px;margin-right:6px;vertical-align:-1px} .nh-uni-legend .nh-uni-l21::before{background:#1f3a5f} .nh-uni-legend .nh-uni-l9::before{background:#8da2bf} .nh-uni-caption{font-size:14px;color:#6b7280;margin-top:6px} .nh-uni-fact{background:#f3f4f6;border-left:4px solid #1f3a5f;padding:14px 18px;margin:1.5em 0} .nh-uni-fact h3{margin:0 0 8px;font-size:17px;color:#1f3a5f} .nh-uni-fact ul{margin:0;padding-left:20px} .nh-uni-fact li{margin:5px 0} .nh-uni-advice{border-left-color:#d97706}

Så många barn drabbades – per typ av utsatthet

Skattat antal internetanvändande barn 12–17 år under ett år, miljoner.

0 5 mn 10 mn 15 mn

Oönskat sexuellt innehåll: över 15 miljoner barn (21 länder) Oönskat sexuellt innehåll

>15

Pressade till sexuella samtal eller bilder: 9 miljoner barn (21 länder) Pressade till samtal/bilder

9

Erbjudna pengar eller gåvor för sexuellt innehåll: 5,5 miljoner barn (21 länder) Erbjudna pengar/gåvor

5,5

Bilder spridda utan samtycke: 4 miljoner barn (21 länder) Bilder spridda utan samtycke

4

Sexuell utpressning: 1,5 miljoner barn (9 länder, omgång 2024–2025) Sexuell utpressning*

1,5

Hot om att sprida bilder: 1,2 miljoner barn (9 länder, omgång 2024–2025) Hot om spridning av bilder*

1,2

AI-genererade sexuella bilder av barnet: 1,1 miljoner barn (9 länder, omgång 2024–2025) AI-genererade bilder*

1,1

21 länder* Endast 9 länder (undersökta 2024–2025)

Data: Unicef, “Through Children’s Eyes” (2026). Ett barn kan ha utsatts för flera typer.

Få berättar för någon

Mörkertalet är stort. Färre än en procent av de drabbade barnen vände sig till polis, socialtjänst eller en hjälplinje. Mer än 40 procent berättade inte för någon alls.

Rapporten kopplar också utsattheten till psykisk ohälsa. Barn som drabbats var fyra gånger så benägna att rapportera självmordstankar och självskadebeteende, och deras ångestnivå låg omkring elva procentenheter högre än hos andra barn.

Unicefs chef Catherine Russell säger i ett uttalande: “These experiences cause profound emotional and mental distress. Many children suffer in silence, unsure where to turn for help. We cannot look away.” Upplevelserna orsakar enligt Russell djup känslomässig och psykisk smärta, och många barn lider i tysthet utan att veta vart de ska vända sig.

Hon riktar samtidigt ett krav till både regeringar och teknikbolag: “All of us, including governments and technology companies, must do more to protect children online.”

Fakta: Studien

Rapport: “Through Children’s Eyes: How Digital Technologies Enable Child Sexual Abuse”, UNICEF Innocenti, september 2026.

Del av forskningsprogrammet Disrupting Harm – ett samarbete mellan Unicef, ECPAT International och Interpol.

Underlag: nationellt representativa enkäter med omkring 21 000 internetanvändande barn 12–17 år (omkring 1 000 per land) samt 100 djupintervjuer med unga 16–24 år som utsatts.

Två omgångar: 2020–2021 i tolv länder i Afrika och Sydostasien; 2024–2025 i nio länder i Latinamerika, på Balkan, i Kaukasus och Pakistan.

Avser enbart barn som använder internet – inte alla barn. Sverige ingår inte.

Källa: Unicef.

Svensk kontext: anmälningarna ökar kraftigt

Sverige ingår inte i studien, men brottsstatistiken pekar i samma riktning. Antalet anmälda barnpornografibrott ökade 2025 med 4 537 brott, eller 76 procent, jämfört med året innan, enligt Brottsförebyggande rådet, Brå. Det sker samtidigt som det totala antalet anmälda brott minskade med tre procent. Under de senaste tio åren syns en markant ökande trend, konstaterar Brå.

“En bidragande förklaring till den utvecklingen är att polisen under de senaste åren fått fler internationella tips”, säger Timothy Littlewood, statistiker på Brå.

Det är alltså till stor del tips utifrån, inte barnens egna anmälningar, som driver ökningen – en bild som rimmar med Unicefs slutsats om hur få barn som själva berättar.

Barnrättsorganisationen Bris hade 62 935 stödjande samtal med barn under 2025, enligt organisationens Barnrapport. “Barn bär själva konsekvenserna av samhällets brister. Vi måste säkerställa att barn får rätt stöd i rätt tid”, säger Bris generalsekreterare Maria Frisk.

EU-reglerna: tillfällig lag i kraft, permanent lag förhandlas

På EU-nivå pågår en av unionens mest omstridda digitala tvister. Den tillfälliga förordning som låter plattformar frivilligt söka efter övergreppsmaterial – ofta kallad “chat control” – löpte ut den 3 april 2026. Efter en utdragen strid i Europaparlamentet antog ministerrådet den 23 juli en förlängning som gäller till den 3 april 2028. Parlamentet fick igenom att tjänster med totalsträckskryptering, det vill säga meddelanden som bara avsändare och mottagare kan läsa, undantas.

Den permanenta lagstiftningen, ofta kallad “chat control 2.0”, är fortfarande under förhandling mellan rådet och parlamentet. Någon överenskommelse fanns inte i slutet av juli, enligt rådet och Euronews.

Vad händer härnäst

Unicef efterlyser i rapporten lagkrav på att plattformarna bygger in barns säkerhet i sina tjänster, starkare tillsyn, pålitliga anmälningsvägar och att ansvaret för skyddet flyttas från barnen själva till familj, skola och samhälle. Organisationen vill också att ekonomisk utsatthet och normer som sexualiserar flickor och stigmatiserar de drabbade motverkas.

Unicef Sverige har tidigare argumenterat för samma linje i den svenska debatten om åldersgränser på sociala medier. Bland organisationens fem förslag från december 2025 finns “Kräv att plattformar tar ansvar och bygger in barns säkerhet genom design” och “Bygg digital kompetens i skolan och stärk föräldrar”.

Till dig som är förälder – det här visar källorna

Riskerna finns på vanliga appar. Nästan 60 procent av fallen i Unicefs studie skedde på stora sociala medier och 14 procent i onlinespel – inte i undanskymda delar av nätet.

Förövaren är oftast en bekant. I 57 procent av fallen var det någon barnet redan kände, i 38 procent någon barnet först mött online.

Barn behöver veta vart de kan vända sig. Mer än 40 procent av de drabbade berättade inte för någon, och färre än en procent anmälde. Unicef vill att ansvaret för skyddet ligger hos vuxna – familj, skola och samhälle – inte hos barnen.

Åldersgränser räcker inte ensamt, enligt Unicef Sverige, som i stället efterlyser säkerhet inbyggd i plattformarna, digital kompetens i skolan och stöd till föräldrar.

Stöd finns. Bris hade 62 935 stödjande samtal med barn under 2025.

Källor: Unicef, Unicef Sverige, Bris.