
Viltolyckorna ökar igen – nu väntar höstens farligaste månader
Antalet viltolyckor i Sverige ökade med 5 procent under årets sju första månader jämfört med samma period i fjol, enligt preliminär statistik från Nationella viltolycksrådet. Älgolyckorna sticker ut med en ökning på över 20 procent, och Västra Götaland, Skåne och Stockholm toppar länslistan. Nu går trafiken in i den period då flest olyckor sker – oktober och november.
Fram till den 23 september hade 50 815 djur varit inblandade i polisanmälda viltolyckor i Sverige under 2026, enligt Nationella viltolycksrådets (NVR) löpande statistik på viltolycka.se. Rådjur står för 36 879 av dem, älg för 4 763 och vildsvin för 4 626. Siffrorna uppdateras varje natt, men NVR påpekar att rapporteringen från eftersöksjägarna kan dröja upp till två månader, så de senaste veckornas siffror är inte kompletta.
NVR är ett samarbete mellan bland andra Polisen, Trafikverket, Naturvårdsverket och jägarorganisationerna. Rådets eftersöksjägare rycker ut på polisens uppdrag när ett djur skadats i trafiken, och det är deras återrapportering som ligger till grund för statistiken.
Fem procent fler olyckor januari–juli
Under januari–juli 2026 registrerades 37 273 viltolyckor, mot 35 499 under samma period 2025 – en ökning med 1 774 olyckor eller 5,0 procent, enligt NVR:s preliminära statistik som försäkringsbolaget Dina Försäkringar sammanställde i ett pressmeddelande den 10 september.
Rådjuren dominerar med 28 432 olyckor, drygt tre fjärdedelar av alla, en ökning med 4,8 procent. Den största procentuella förändringen gäller älg: 2 925 älgolyckor mot 2 393 året innan, plus 22,2 procent. Dovhjortsolyckorna ökade med 10,2 procent till 2 390. Vildsvinsolyckorna gick däremot åt andra hållet och minskade med 11,2 procent till 2 808.
Viltolyckor per djurslag, januari–juli (exkl. rådjur)
1 000 2 000 3 000
2 393 2 925 Älg
3 162 2 808 Vildsvin
2 169 2 390 Dovhjort
140 155 Kronhjort
jan–jul 2025
jan–jul 2026
Rådjur, som står för 28 432 olyckor (jan–jul 2026), visas inte i diagrammet av skalskäl. Data: Nationella viltolycksrådet (preliminär statistik, sammanställd av Dina Försäkringar 10 september 2026).
Västra Götaland i särklass – Skåne tvåa
Västra Götaland har flest viltolyckor i landet, 6 455 under januari–juli, följt av Skåne med 3 428 och Stockholms län med 3 127. Stockholm är samtidigt det län där olyckorna minskat mest, med 6 procent. Störst procentuell ökning har Gotland (+23,0 procent) och Norrbotten (+20,3 procent), om än från låga nivåer.
“Antalet viltolyckor i Sverige ökade med 5 procent under årets sju första månader jämfört med samma period i fjol, enligt preliminär statistik från Nationella viltolycksrådet.”
Län Jan–jul 2026 Jan–jul 2025 Förändring
Västra Götaland 6 455 5 967 +8,2 %
Skåne 3 428 3 452 −0,7 %
Stockholm 3 127 3 325 −6,0 %
Kalmar 2 561 2 320 +10,4 %
Värmland 2 185 1 899 +15,1 %
Östergötland 2 172 1 979 +9,8 %
Jönköping 2 031 1 809 +12,3 %
Uppsala 1 963 1 852 +6,0 %
Södermanland 1 579 1 592 −0,8 %
Dalarna 1 575 1 423 +10,7 %
Hela landet 37 273 35 499 +5,0 %
De tio länen med flest polisanmälda viltolyckor. Data: Nationella viltolycksrådet (preliminär statistik, sammanställd av Dina Försäkringar 10 september 2026).
2025 blev ett av de värsta åren
Ökningen sker från en redan hög nivå. Under 2025 rapporterades drygt 73 300 trafikolyckor med klövvilt, enligt ett pressmeddelande från Naturvårdsverket i februari, som bygger på NVR:s statistik. Rådjuren stod för omkring 50 000 av dem, vildsvinsolyckorna låg kvar på höga nivåer och dovhjortsolyckorna nådde den högsta nivån som uppmätts. Räknas alla djurslag in, inklusive utter, örn och rovdjur, landade helåret 2025 på 73 763 olyckor, marginellt färre än det tidigare toppåret 2024 (74 841), enligt Dina Försäkringars genomgång av NVR-statistiken i januari.
Även 2025 låg Västra Götaland (12 336), Skåne (7 688) och Stockholm (6 345) i topp. I norra Sverige ökade olyckorna snabbast: Norrbotten med 35,8 procent och Västerbotten med 17,9 procent jämfört med 2024.
Naturvårdsverket konstaterar att antalet viltolyckor inte bara styrs av hur stora viltstammarna är – trafikmängden, hastigheterna och vägarnas utformning spelar också in. Myndigheten pekar på behovet av en långsiktig och lokalt anpassad viltförvaltning där jakt, trafiksäkerhet och samhällsplanering hänger ihop.
Oktober och november värst
Hösten är högsäsong. “Oktober och november är då det sker flest viltolyckor i Sverige”, skriver NVR på sin webbplats, och flest olyckor sker mellan klockan 06 och 07 på morgonen. Under 2025 inträffade 33 procent av alla viltolyckor under september–november, enligt Dina Försäkringars sammanställning. Under september och oktober brunstar älgen, vilket gör att djuren rör sig mer än vanligt, samtidigt som jaktsäsongen och de allt mörkare morgnarna ökar risken.
Trafikverket, som ansvarar för det förebyggande arbetet på det statliga väg- och järnvägsnätet, beskriver omfattningen så här på sin webbplats: “Varje dag sker cirka 175 vilt- och renolyckor som rapporteras till polisen.” Myndigheten har enligt samma sida satt upp “drygt 800 mil viltstängsel utmed det statliga vägnätet”, men betonar att stängsel överallt inte är lösningen, eftersom de kräver underhåll och måste kombineras med passager där djuren kan ta sig över eller under vägen. På vissa sträckor finns faunapassager med viltvarningssystem, där en skylt tänds när detektorer känner av vilt i passageområdet.
Anmälningsplikt – annars böter
Den som kör på björn, varg, järv, lodjur, älg, kronhjort, dovhjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår eller örn är enligt 40 § jaktförordningen skyldig att märka ut platsen och underrätta polisen via 112 – även om djuret inte verkar skadat eller redan är dött. Den som låter bli kan dömas till böter. Även påkörda renar ska anmälas, trots att ren inte räknas som vilt. Polisen förmedlar sedan uppdraget till en eftersöksjägare inom NVR, som spårar upp djuret för att förkorta dess lidande. “Förfölj eller spåra inte ett skadat djur själv”, uppmanar Polisen på sin webbplats.
Så gör du vid en viltolycka
Sätt ut varningstriangel så att inte fler olyckor sker.
Markera olycksplatsen med viltolycksremsa – eller en plastpåse eller halsduk – på den sida av vägen där djuret försvann. Vid kollision med vildsvin, björn, varg eller lodjur: häng remsan cirka 100 meter från platsen och berätta det för polisen.
Ring 112 och anmäl olyckan. Använd gärna SOS Alarms 112-app, som ger en GPS-position.
Uppge vägnummer och plats, djurslag, antal djur, flyktriktning och hur platsen är markerad.
Försök inte själv spåra eller avliva djuret – vänta på eftersöksjägaren. Var nåbar på telefon efteråt.
Viltolycksremsor finns att hämta på polisstationer, bilprovningar och Trafikverkets regionkontor.
Källa: Polisen, Nationella viltolycksrådet, Trafikverket.
NVR uppmanar trafikanter att ta varningsmärken för vilt på allvar och att vara särskilt uppmärksamma i gryning och skymning. Statistiken för hela hösten dröjer: eftersom eftersöksjägarnas rapporter kan komma in med upp till två månaders fördröjning blir bilden av 2026 komplett först en bit in på nästa år.
Gillar du artikeln? Dela den vidare.


