Allvarliga psykiska besvär hos högstadieflickor har tredubblats på 17 år

Andelen högstadieflickor med allvarliga psykiska besvär har tredubblats på sjutton år, visar en ny studie från Lunds universitet. Ökningen bland pojkar i samma ålder är betydligt mindre.

Två mätningar, sjutton år emellan

Studien, publicerad den 23 september i tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry, jämför två grupper av svenska högstadieelever i samma stad: en mätning från 2007–2008 och en från 2024–2025. Omkring 1 000 elever deltog i respektive mätning, med en svarsfrekvens på ungefär 90 procent i den första mätningen och 80 procent i den andra.

Andelen flickor som låg över den kliniska gränsen för allvarliga psykiska besvär steg från cirka 10 procent till cirka 30 procent mellan de två mätningarna. Motsvarande ökning bland pojkar var betydligt mindre. Studien har genomgått extern vetenskaplig granskning (peer review) inför publicering.

Faktaruta: hur mättes psykisk ohälsa?

Forskarna använde standardiserade självskattningsformulär för att mäta psykiska besvär, självskadebeteende utan suicidavsikt och ätstörningssymtom hos eleverna vid de två tillfällena. Genom att jämföra samma typ av mätning på två grupper elever i samma ålder och stad, sjutton år isär, kan forskarna se förändringar över tid snarare än enstaka ögonblicksbilder.

Begränsningar forskarna själva lyfter fram

Studien bygger på elever i en enda svensk stad, vilket gör att resultaten inte utan vidare kan generaliseras till hela landet. Uppgifterna är dessutom självrapporterade av eleverna själva, inte kliniskt fastställda diagnoser. Forskarna bakom studien, med docent Daiva Daukantaitė vid Lunds universitet som en av de ansvariga, understryker att ökningen bland pojkar inte alls är lika stor som bland flickor, vilket tyder på att bakomliggande orsaker kan skilja sig åt mellan könen.

Källa: Daukantaitė m.fl., European Child & Adolescent Psychiatry, publicerad 23 september 2026; Lunds universitet.