Autism och adhd: forskare kräver omtag av riktlinjer

Forskare vill att Arbetsmiljöverkets riktlinjer om autism och adhd dras tillbaka och skrivs om. De menar att dokumentet flyttar fokus från arbetsmiljön till individen och att det riskerar att medikalisera problem som i grunden handlar om kommunikation och organisation. Kritiken gäller särskilt hur riktlinjerna används i praktiken.

Forskarnas invändning mot riktlinjerna

Bakgrunden är en slutreplik där forskarna svarar på myndighetens senaste inlägg. Arbetsmiljöverket har sagt att riktlinjerna inte behöver ändras, utan läsas i sitt sammanhang. Forskarna håller inte med och säger att det är just där svagheterna blir tydliga.

Myndigheten beskriver bristande ögonkontakt som en form av aktivt lyssnande. Dessutom framhäver den att svårigheter att följa instruktioner kan påverkas av hur dessa ges. Forskarnas bedömning är att detta indikerar missförstånd mellan individer, snarare än en sjukdom hos någon av dem.

De ser därför bara ett användningsområde för materialet. Det gäller arbetsmiljöproblem som främst är kommunikativa och organisatoriska. Där borde, enligt dem, fokus ligga på hur arbetet är utformat och hur chefer kommunicerar.

De presenterar istället en väg som involverar företagshälsan. Instrument för screening utvecklas och den enskilde utvärderas långt bortom arbetslivet, inklusive aspekter som hygien, klädsel och religiösa sedvänjor. Forskarna anser att ett avstånd mellan medarbetare och organisation då omvandlas till något som uppfattas som en egenskap hos medarbetaren.

De nämner också att myndigheten själv påstår att riktlinjerna kan vara till nytta för arbetsgivare, hr-organisationer, chefer och Försäkringskassan. Forskarnas åsikt är att uppmaningen att tolka dem i sitt sammanhang inte är tillräcklig.

För den som vill läsa myndighetens tidigare resonemang finns en tidigare genomgång av hur riktlinjerna motiveras i en annan artikel på sajten.

Neuroaffirmativt alternativ i stället för diagnostik

Forskarna uttrycker att de inte vill hindra stöd till anställda. Istället eftersträvar de en neuroaffirmativ inställning, där autism och adhd ses som kognitiva funktionssätt som avviker från majoritetens. I denna modell betraktas inte människors svårigheter som en lista av brister.

De lyfter också att riktlinjernas nuvarande version nästan helt saknar perspektivet på minoritetsstress, diskriminering och strukturella hinder. Det är enligt dem en viktig förklaring till negativa hälsoeffekter, men den delen av verkligheten finns knappt med i dokumentet.

Som ett alternativ föreslår de en kartläggning som fokuserar på individen. Den bör baseras på den anställdes egna erfarenheter av arbetsmiljön och ge verktyg för att förmedla till arbetsgivaren hur personen önskar att bli bemött. De anser att samtalsmetodik och självskattning skulle vara mer lämpligt än diagnostiska metoder.

Forskarna påpekar att riktlinjer inte bör skapas för en ideal värld. De ska vara funktionella i den ojämlika verklighet där de används. Enligt dem leder den nuvarande strukturen i denna verklighet till en medikalisering av arbetslivet och det sociala samspelet.

Över 180 medverkande och en splittrad slutversion

I texten förklarar de också hur dokumentet är uppbyggt. De menar att en arbetsmedicinsk utredningskärna ligger till grund, med ett neurodiversitetsorienterat språk ovanpå och levda erfarenheter i slutet, ofta i bilagor. De ser detta som en intern motsägelse snarare än en välgenomtänkt syntes.

Forskarna noterar att olika grupper bland de över 180 personer som bidragit inte verkar ha fått ett jämlikt genomslag. De anser att ett neuroaffirmativt perspektiv skulle ha kunnat förhindra denna utveckling om det hade fått påverka dokumentet från början.

Arbetsmiljöverket har klargjort att syftet inte är att lägga ansvaret på individen. Forskarnas svar är att ett vägledningsdokument bör bedömas utifrån sin struktur, snarare än sina avsikter. När det uppstår problem, skriver de, pekar riktlinjerna mot vården och mot att utreda individen.

Deras slutsats är därför tydlig i den avslutande repliken. Den nuvarande versionen bör dras tillbaka och revideras. Forskarna uttrycker att de gärna deltar i ett sådant arbete.

För den som vill fördjupa sig i begreppet finns också en genomgång av autism och adhd och hur de kan förekomma samtidigt.

Forskarnas krav på omtag

De vill se ett dokument som möter kommunikationsproblem med kommunikation. Tyngdpunkten ska ligga på organisationen, inte på individens hygien eller tro. Enligt forskarna krävs ett nytt fundament från början om riktlinjerna ska fungera bättre i arbetslivet.

Det är den linjen de nu driver vidare. I deras ögon räcker det inte att justera formuleringar. Hela upplägget måste ändras.