744 miljoner valsedlar och köer i vallokalerna – nu utreds valsedelssystemet på nytt

Långa köer i vallokalerna och rapporter om stulna valsedlar har på nytt satt fokus på det svenska systemet med en valsedel per parti. Inför årets val tryckte Valmyndigheten 744 miljoner valsedlar, och den parlamentariska Valsedelskommittén, som redan i januari föreslog att partivalsedlarna utan kandidatnamn ska avskaffas, ska nu även väga in erfarenheterna från valet 2026. Slutbetänkandet väntas i augusti 2027.

710 miljoner valsedlar – tre procent användes

Bakgrunden finns i kommitténs delbetänkande, SOU 2026:2, med den talande titeln “710 miljoner skäl till reformer”. Så många valsedlar trycktes inför valen 2022, och enligt kommittén användes bara omkring tre procent av dem. Resten kasserades. Inför årets val var upplagan ännu större, 744 miljoner, enligt uppgifter som SVT och Sveriges Radio rapporterade i helgen.

Kommittén, som leds av den tidigare hovrättspresidenten Margareta Bergström, valde i januari att inte föreslå en gemensam valsedel av den typ som används i de flesta andra länder, där väljaren kryssar för ett parti på en och samma sedel. I stället föreslogs en rad reformer inom ramen för dagens system.

Kommitténs förslag i SOU 2026:2

Partivalsedlar utan kandidatnamn avskaffas. Kvar blir blanka valsedlar och valsedlar med kandidater.

Valadministrationen får ensamt ansvar för att lägga ut valsedlar i vallokalerna.

Partier som fick över 1 procent i föregående val får automatiskt sina valsedlar utlagda. Övriga behöver 10 000 namnunderskrifter.

Ett parti får bara ha en kandidatvalsedel per valkrets, och alla kandidater ska vara anmälda.

Antalet valsedlar beräknas minska från omkring 710 miljoner till omkring 270 miljoner vid ett samlat val, och från 144 miljoner till omkring 90 miljoner vid ett EU-val.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027 och tillämpas första gången vid EU-valet 2029.

Källa: SOU 2026:2, riksdagen.se.

Köerna i årets val

Enligt SVT:s rapportering var problemen i årets val delvis desamma som tidigare: köer i vallokalerna samt incidenter där valsedlar stulits. Riksdagspartierna har enligt SVT i huvudsak förordat en gemensam valsedel framför en neutral valsedel där väljaren skriver ett kandidatnummer – alternativ som kommittén nu ska pröva på nytt inför slutbetänkandet, som ska vara klart i augusti 2027.

Att slopa enbart de partivalsedlar som saknar kandidatnamn skulle enligt kommittén mer än halvera antalet sedlar. Det är den snabbaste vägen till färre sedlar och kortare köer, men löser inte grundproblemet att varje parti har en egen valsedel som ska finnas tillgänglig i alla lokaler.

Så går lagstiftningen till

Vägen från utredning till ny vallag

Kommittédirektiv. Regeringen beslutar om uppdraget och tillsätter en parlamentarisk kommitté med ledamöter från riksdagspartierna.

Betänkande. Kommittén lämnar sina förslag i en statlig offentlig utredning, SOU. Delbetänkandet kom i januari 2026, slutbetänkandet väntas i augusti 2027.

Remiss. Myndigheter, kommuner och organisationer får lämna synpunkter.

Lagrådsremiss och proposition. Regeringen skriver ett lagförslag, som granskas av Lagrådet och sedan lämnas till riksdagen.

Riksdagsbeslut. Konstitutionsutskottet bereder frågan innan kammaren röstar. Ändringar i vallagen brukar ske i bred politisk enighet.

Ikraftträdande. Kommittén föreslår 1 juli 2027, så att de nya reglerna kan gälla vid EU-valet 2029 och riksdagsvalet 2030.

Vad betyder det för väljarna?

Inget ändras för väljarna förrän riksdagen fattat beslut, och kommitténs egen tidsplan innebär att riksdagsvalet 2030 blir det första riksdagsvalet med nya regler – om förslagen går igenom. Fram till dess fortsätter systemet med separata valsedlar för varje parti, en ordning som är ovanlig i Europa.

Delbetänkandet finns i sin helhet på riksdagen.se.