
Cancer ökar bland unga vuxna i Norden – tolv av arton cancerformer blir vanligare
För tolv av arton cancerformer ökade insjuknandet bland personer under 50 år i Norden mellan 2003 och 2022, visar en registerstudie från Karolinska Institutet med över 2,2 miljoner cancerfall. Orsakerna är till stor del okända.
Cancer blir vanligare bland unga vuxna i Norden. För tolv av arton cancerformer ökade insjuknandet bland personer under 50 år mellan 2003 och 2022, och för sköldkörtel-, tjocktarms- och njurcancer var ökningen över 2,5 procent per år. Det visar en registerstudie av mer än 2,2 miljoner cancerfall som forskare vid Karolinska Institutet publicerat i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.
28 miljoner människor i sju länder
Studien bygger på cancerregistren i Sverige, Danmark, Finland, Norge, Island, Färöarna och Grönland – en befolkning på omkring 28 miljoner människor – och omfattar alla cancerfall som registrerades under perioden 2003–2022. Forskarna har analyserat hur insjuknandet i 18 cancerformer förändrats bland personer under 50 år, ofta kallat tidig cancer eller “early-onset cancer”.
Resultatet är entydigt i riktningen: tolv av de arton cancerformerna blev vanligare. Störst var ökningen för sköldkörtelcancer, tjocktarmscancer och njurcancer, med mer än 2,5 procent per år. Ändtarmscancer, prostatacancer, levercancer, hudcancer av typen malignt melanom och blodcancerformen myelom ökade med mer än 1 procent per år. Lungcancer och äggstockscancer gick däremot ned.
Resultaten visar ett ihållande mönster av ökande cancerinsjuknande bland unga vuxna, säger Anna Johansson, cancerepidemiolog och docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, i universitetets pressmeddelande (översatt från engelska). Enligt henne var ökningarna störst bland personer under 35 år, och insjuknandet var också högre i de senast födda generationerna.
Förändring i insjuknande bland personer under 50 år i Norden, 2003–2022
Cancerform Trend per år
Sköldkörtelcancer ökning över 2,5 %
Tjocktarmscancer ökning över 2,5 %
“För tolv av arton cancerformer ökade insjuknandet bland personer under 50 år i Norden mellan 2003 och 2022, visar en registerstudie från Karolinska Institutet med över 2,2 miljoner cancerfall.”
Njurcancer ökning över 2,5 %
Ändtarmscancer ökning över 1 %
Prostatacancer ökning över 1 %
Levercancer ökning över 1 %
Malignt melanom ökning över 1 %
Myelom ökning över 1 %
Lungcancer minskning
Äggstockscancer minskning
Data: Karolinska Institutet/The Lancet Regional Health – Europe, 2026. Studien omfattar 18 cancerformer; tabellen visar de som pressmeddelandet lyfter fram.
Orsakerna är fortfarande oklara
Varför cancer ökar bland yngre är enligt forskarna till stor del okänt. Studien bygger på registerdata och innehåller inga uppgifter om enskilda personers livsstil eller riskfaktorer, vilket gör att forskarna bara kan resonera om orsakerna. Ökad fetma är en faktor som ofta nämns för bland annat tjocktarmscancer. För sköldkörtel- och njurcancer kan förbättrad diagnostik spela in: fler tumörer upptäcks i dag av en slump vid röntgen- och ultraljudsundersökningar som görs av andra skäl, vilket ökar antalet registrerade fall utan att fler nödvändigtvis blir sjuka.
Att lungcancer minskar bland yngre stämmer med att allt färre röker, konstaterar forskarna.
Så ska siffrorna läsas
En ökning på 2,5 procent per år innebär att insjuknandet, räknat per 100 000 invånare, är ungefär 60 procent högre efter tjugo år. Cancer före 50 års ålder är dock fortfarande ovanligt: de allra flesta som insjuknar är över 65 år. Studien mäter hur många som får en cancerdiagnos, inte hur många som dör i sjukdomen – överlevnaden för flera av de cancerformer som ökar, som sköldkörtelcancer och melanom, är hög om de upptäcks tidigt.
Vad betyder det för svensk sjukvård?
Sverige erbjuder i dag screening för bröst-, livmoderhals- och tjocktarmscancer, men tjocktarmsscreeningen riktar sig till personer från 60 års ålder. Flera länder, bland andra USA, har sänkt sin rekommenderade startålder för tarmcancerscreening till 45 år mot bakgrund av samma trend som den nordiska studien nu bekräftar. Studien ger inga rekommendationer, men forskarna beskriver mönstret som ihållande.
Studien är genomförd i samarbete mellan Karolinska Institutet, de nordiska cancerregistrens samarbetsorganisation ANCR och WHO:s cancerforskningsinstitut IARC. Den är publicerad i The Lancet Regional Health – Europe och sammanfattas av Karolinska Institutet.
Gillar du artikeln? Dela den vidare.


