Deepfakes, rykten och cyberattacker – så rustar myndigheterna inför valet

Ju närmare valdagen desto större uppmärksamhet riktas mot försöken att påverka den. Säkerhetspolisen, myndigheterna för civilt och psykologiskt försvar pekar samstämmigt ut desinformation, manipulerade videor och cyberangrepp som de största riskerna.

Vad en deepfake är – och varför den fungerar

En deepfake är en video, bild eller ljudinspelning som skapats eller manipulerats med AI så att en person tycks säga eller göra något som aldrig hänt. Tekniken har blivit både billigare och bättre, och Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) konstaterar att den tekniska tröskeln för att bedriva informationspåverkan har sänkts kraftigt de senaste åren.

Ett konkret exempel kommer från Irlands presidentval hösten 2025, där ett AI-manipulerat klipp visade kandidaten Catherine Connolly dra tillbaka sin kandidatur. Det var falskt, men hann spridas.

Ryssland är huvudaktören – men Sverige är inte högsta prioritet

MPF:s lägesbild pekar ut Ryssland som den främsta hotaktören, med fokus på att underminera stödet till Ukraina. Samtidigt bedömer myndigheten att Sverige just nu inte är ett prioriterat mål, bland annat eftersom den svenska uppslutningen bakom Ukrainastödet är stark och därmed svår att spräcka. Moldavien, Rumänien, Polen och Tyskland har varit betydligt hårdare utsatta.

”Om främmande makt får chansen kommer man att ta den”, har Säpos Carolina Björnsdotter Paasikivi sagt om läget.

Metoderna som används

Utöver deepfakes handlar det om botnätverk som förstärker polariserande budskap, AI-genererat innehåll i sociala medier och medvetet motstridiga narrativ vars syfte inte är att övertyga utan att skapa förvirring och misstro mot valresultatet.

Så kan du själv sålla

Kontrollera var uppgiften kommer ifrån och om den bekräftas av minst en etablerad redaktion. Var extra skeptisk mot material som dyker upp sent i valrörelsen och som saknar spårbar källa – tidsbrist är själva poängen med den typen av spridning.