Mr Koll öppnar för radering: nu kan vem som helst begära att få namn, adress och domar borttagna

Söktjänsten Mr Koll, som publicerar personuppgifter och domar om privatpersoner, säger nu att alla kan begära att få sina uppgifter raderade. Enligt sajtens ansvarige utgivare Simon Krantz tas då samtliga uppgifter bort – namn, adress, telefonnummer och eventuella publicerade domar. Beskedet lämnades skriftligt till SVT.

Uppgiften går stick i stäv med vad tjänsten själv tidigare angett i sina riktlinjer, där det stått att bolaget normalt inte raderar publicerad information. Krantz förklarar skillnaden med ett mänskligt fel och hänvisar till att rättspraxis förändrats de senaste åren, enligt SVT.

Bakgrund: uppgifter om grova brott raderades i det tysta

Beskedet kommer efter SVT:s granskning av rättsdatabaserna Mr Koll, Lexbase och Krimfup. Granskningen visar att tjänsterna under flera år tagit bort uppgifter om grova brott från sina sajter utan att informera om det – i regel efter att de berörda personerna stämt bolagen och krävt skadestånd. Bland annat har en lärare som anklagats för sexualbrott mot barn tagits bort från Lexbase.

Databaserna skyddas av grundlagen genom så kallat utgivningsbevis, vilket gör att dataskyddsförordningen GDPR i stora delar inte gäller för dem. Det är skälet till att de kunnat publicera adresser, inkomstuppgifter och domar utan samtycke. Skyddet är dock inte absolut – domstolar har i flera fall dömt ut skadestånd för publiceringar som ansetts kränkande.

Så begär du radering

Enligt Mr Koll ska den som vill bli borttagen kontakta tjänsten och begära radering. Då ska namn, adress, telefonnummer och eventuella domar tas bort. Lexbase och Krimfup har inte lämnat motsvarande generella besked. Den som anser sig kränkt av en publicering kan också vända sig till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), som dock har begränsade möjligheter att ingripa mot sajter med utgivningsbevis, eller väcka talan i domstol.

Vad det betyder

Om löftet håller innebär det i praktiken en stor förändring för alla som förekommer i databasen. Samtidigt återstår flera frågor: om raderingen är permanent, om uppgifterna återkommer vid nästa uppdatering från myndigheternas register, och om andra sajter som köpt eller kopierat datan följer efter. Att tjänsten själv beskriver sitt tidigare regelverk som ett fel gör det svårt att bedöma hur beständig den nya linjen är.

Frågan om grundlagsskyddade söktjänster som publicerar domar har diskuterats politiskt i flera år, men något beslut som stänger möjligheten att publicera domar med utgivningsbevis är ännu inte i kraft.