Sämsta Pisa-resultatet någonsin: var tredje 15-åring klarar inte grundnivån i läsning och matte

Svenska 15-åringar presterar sämre än någonsin i den internationella kunskapsmätningen Pisa. I läsförståelse föll medelpoängen med 21 poäng till 466 och i matematik med 18 poäng till 464 jämfört med 2022, enligt resultaten som Skolverket presenterade på tisdagen. Nästan var tredje elev når inte den grundläggande nivån i läsning, och mer än var tredje missar den i matematik.

Nedgången är bred: Sverige, övriga Norden och en lång rad OECD-länder noterar rekordlåga resultat i läsning och matematik. Sveriges resultat ligger nu exakt på OECD-genomsnittet i båda ämnena – 466 poäng i läsförståelse och 464 i matematik. I naturvetenskap är resultatet 485 poäng, vilket enligt Skolverket inte är någon statistiskt säkerställd förändring sedan 2022.

Sveriges resultat i Pisa, medelpoäng44045847649451253020122015201820222025Läsförståelse 2012: 483483Läsförståelse 2015: 500500Läsförståelse 2018: 506506Läsförståelse 2022: 487487Läsförståelse 2025: 466466Matematik 2012: 478478Matematik 2015: 494494Matematik 2018: 502502Matematik 2022: 482482Matematik 2025: 464464LäsförståelseMatematikData: Skolverket/OECDSvenska 15-åringars medelpoäng i läsförståelse och matematik i Pisa 2012–2025. Data: Skolverket och OECD.

Fler elever under basnivån

Det mest oroande i rapporten är hur många elever som hamnar under den nivå som OECD betraktar som grundläggande för att klara sig i samhället. I läsförståelse gäller det 31 procent av de svenska eleverna, upp från 24 procent 2022. I matematik är andelen 34 procent, upp från 27 procent. Skolverkets analyschef Anna Castberg konstaterar att ungefär en tredjedel av svenska 15-åringar saknar de grundläggande färdigheter i läsning och räkning som samhället bygger på.

Andel elever under basnivå i Sverige0 %9 %18 %27 %36 %45 %Pisa 2022 – Läsförståelse: 24 %24Pisa 2025 – Läsförståelse: 31 %31LäsförståelsePisa 2022 – Matematik: 27 %27Pisa 2025 – Matematik: 34 %34MatematikPisa 2022Pisa 2025Data: SkolverketAndel svenska 15-åringar som inte når den grundläggande kunskapsnivån. Data: Skolverket.

Så placerar sig Sverige i Norden

Finland presterar bättre än Sverige i läsförståelse och naturvetenskap. Danmark ligger på samma nivå som Sverige i läsförståelse och matematik, medan Norge och Island ligger under Sverige i samtliga ämnen. Bland OECD-länderna hamnar Sverige på delad 17:e plats i läsförståelse, delad 20:e plats i matematik och delad 19:e plats i naturvetenskap, enligt Ekonomifakta.

Fakta: Pisa 2025

Pisa (Programme for International Student Assessment) genomförs av OECD vart tredje år och mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I Pisa 2025 deltog omkring 760 000 elever i 91 länder och regioner. I Sverige deltog 6 688 elever från 192 grundskolor och 14 gymnasieskolor. Svarsfrekvensen var 88,4 procent. Den svenska bottennoteringen före 2025 var Pisa 2012, då resultaten i läsning och matematik var 483 respektive 478 poäng – nivåer som 2025 alltså underskrids med bred marginal.

Regeringen: visar att reformerna behövs

Skolminister Simona Mohamsson säger i ett pressmeddelande att resultaten visar hur viktig regeringens inriktning för skolpolitiken är, och utbildningsminister Lotta Edholm beskriver den breda nedgången inom OECD som mycket oroväckande. Regeringen räknar upp vad den kallar de största skolreformerna på 30 år: tolv miljoner nya läroböcker, mobilfria skolor, lagkrav på bemannade skolbibliotek, nya kursplaner med fokus på att läsa, skriva och räkna samt analog undervisning i de tidiga skolåren.

Skolverkets tillförordnade generaldirektör Christina Månberg framhåller att nedgången är så bred – i Sverige, Norden och många andra länder – att den förtjänar en seriös analys av orsakerna snarare än snabba slutsatser.

Analys: fyra dagar före valet blir skolan en valfråga igen

Resultaten landar mitt i valrörelsens slutspurt, och de rekordlåga siffrorna blir ett argument för alla läger. Regeringspartierna pekar på att eleverna som skrev provet gick sina första skolår under pandemin och innan de nya reformerna hunnit verka. Oppositionen har beskrivit resultatet som ett nationellt nödläge för svensk skola. Att fallet är lika brant i länder med helt olika skolpolitik talar dock för att förklaringarna delvis är gemensamma – skärmtid, pandemins effekter och läsvanor är de faktorer forskare oftast nämner. Vad Pisa 2025 inte kan svara på är om den svenska kurvan vänder – det får nästa mätning visa.