ADHD barnlöshet kopplas till tidigare föräldraskap

ADHD barnlöshet kopplas till tidigare föräldraskap i ny studie

En ny studie från Helsingfors universitet pekar på ett tydligt mönster: personer med ADHD-diagnos blir oftare föräldrar tidigt, men löper samtidigt större risk för ADHD barnlöshet senare i livet. Forskarna beskriver det som en paradox där tidigt barnafödande och uteblivet föräldraskap kan samexistera i samma grupp.

Underlaget bygger på finska befolkningsregister och omfattar 759 430 personer födda i Finland mellan 1982 och 1993. Deltagarna följdes som längst till 38 års ålder, vilket ger forskarna en ovanligt bred bild av hur familjebildning utvecklas över tid.

Fler får barn tidigt, färre senare

Resultaten visar att personer med ADHD hade högre sannolikhet att få sitt första barn redan mellan 18 och 23 års ålder. När åren gick vände kurvan, och i de åldrar där många annars blir föräldrar minskade sannolikheten tydligt.

Forskarna formulerar det så här: ”Bland personer med ADHD-diagnos var det vanligare att få sitt första barn mellan 18 och 23 års ålder, men mindre vanligt senare i vuxenlivet”, säger forskaren Sanna Kailaheimo-Björkqvist vid Helsingfors universitet. Hon menar att ADHD inte bara tycks påverka om någon får barn, utan också när det sker.

Relationer förklarar en del, men inte allt

Studien visar också att personer med ADHD mer sällan levde i äktenskap eller samboförhållande. Det förklarade en stor del av sambandet mellan diagnosen och sannolikheten att få sitt första barn, men inte hela bilden.

”Resultatet tyder på att ADHD hänger samman med ett tidigare föräldraskap, men samtidigt också med en större sannolikhet att förbli barnlös”, säger Kailaheimo-Björkqvist. Det gör att frågan om ADHD barnlöshet blir mer komplex än en enkel fråga om fertilitet.

ADHD identifierades i materialet genom specialistvårdsdiagnoser och recept på läkemedel. I gruppen hade 2,1 procent av männen och 1,7 procent av kvinnorna en ADHD-diagnos eller medicinering.

Vad studien säger om familjebildning

Forskarna bakom Helsingfors universitet lyfter att tidigare forskning främst har fokuserat på utbildning, hälsa och etablering på arbetsmarknaden. Mindre har skrivits om relationer, familjeliv och barnafödande, trots att just de områdena påverkar hur livet utvecklas på lång sikt.

Det är också därför resultaten väcker intresse i en tid när diagnoserna blir fler och födelsetalen sjunker i Finland och flera andra europeiska länder. För den som vill förstå bakgrunden till diagnosen beskriver 1177:s genomgång av adhd hur funktionsnedsättningen kan påverka vardag, koncentration och struktur.

En annan viktig pusselbit är att ADHD hos barn ofta märks tidigt i skolåldern, något som Hjärnfonden beskriver i sin genomgång av tecken, diagnos och stöd. Det ger en bredare bild av varför diagnosen kan få följder långt bortom barndomen.

Forskarna vill nu undersöka om samma mönster syns i yngre generationer, där ADHD-diagnoser är betydligt vanligare. De vill också se om skillnaderna består genom hela livet, eller om personer med ADHD i praktiken bara bildar familj vid andra tidpunkter än andra.

FAQ om ADHD barnlöshet

Vad visar studien från Helsingfors universitet?

Studien visar att personer med ADHD oftare blir föräldrar tidigt, men att sannolikheten att få barn senare i livet sjunker. Det innebär att ADHD barnlöshet kan vara vanligare i gruppen än vad en snabb titt på tidigt föräldraskap antyder. Resultaten bygger på finska register och har publicerats av forskare vid Helsingfors universitet.

Förklaras sambandet bara av relationer?

Nej, inte helt. Sanna Kailaheimo-Björkqvist vid Helsingfors universitet säger att relationsstatus förklarade en stor del av sambandet, men att det inte räckte för att förklara allt. Det betyder att fler faktorer sannolikt spelar in när man försöker förstå ADHD barnlöshet.

Gäller resultaten både kvinnor och män?

Ja, forskarna analyserade kvinnor och män separat. I materialet hade 2,1 procent av männen och 1,7 procent av kvinnorna en ADHD-diagnos eller medicinering. Det gör att studien kan säga något om mönster i båda grupperna, även om de inte är identiska.

Varför är den här frågan viktig just nu?

Forskarna lyfter att diagnoserna ökar samtidigt som födelsetalen sjunker i Finland och flera andra europeiska länder. Därför blir det mer relevant att förstå hur ADHD hänger ihop med familjebildning över tid. Helsingfors universitet vill nu se om samma utveckling finns i yngre generationer.