Adhd kopplas till lägre stress när barn tolkar svårigheter annorlunda

En ny studie från Sverige indikerar att barn med adhd kan uppleva minskad stress om de ser sina utmaningar som påverkade av sin omgivning. Barn som kopplade sina symptom till en bullrig skolmiljö rapporterade lägre nivåer av stress, vilket öppnar upp för nya perspektiv på hur stöd kan utformas.

Barnens egna förklaringar spelar roll

Studien visar att barn inte tolkar sina svårigheter på samma sätt. Vissa såg problemen som något som främst fanns inom dem själva, medan andra lade större vikt vid miljön runt omkring. För barn med adhd kan det vara avgörande att förstå hur omgivningen påverkar deras symptom.

När barnen beskrev orsakerna i ljuset av sådant som händer i skolan eller hemma, hängde det ihop med mindre stress. Det gäller särskilt när omgivningen upplevdes som stökig eller krävande.

För vården och skolan kan det här vara viktigt. Resultaten pekar på att samtal om hur svårigheter uppstår kan påverka hur barnet mår, inte bara hur symptomen beskrivs.

Stöd kan behöva utgå från mer än diagnosen

Fynden passar in i en bredare bild av adhd där miljö och bemötande påverkar vardagen. Det handlar inte bara om koncentration och impulsivitet, utan också om hur barnet förstår sina egna reaktioner.

En sådan syn kan göra det lättare att sätta in stöd tidigare. Den kan också hjälpa vuxna att undvika att lägga hela förklaringen på barnet självt.

För den som vill läsa mer om diagnosen finns en översikt hos 1177 om adhd. Där beskrivs vanliga symtom och hur vården brukar arbeta.

Fler svenska resultat pekar åt samma håll

Forskningen om adhd har på senare tid också lyft andra delar av vardagen. Tidigare svenska studier har bland annat kopplat fysisk träning till mindre symptom hos vuxna och visat att stödinsatser kan behövas även när utredning dröjer. Luktsinne är också en faktor som kan påverka välmåendet hos barn med adhd.

Det gör frågan om barnens egen förståelse ännu mer relevant. Om stressen påverkas av hur svårigheterna tolkas, kan det få betydelse för både skola, familj och behandling.

För en bredare genomgång av diagnosen finns också Hjärnfondens genomgång av adhd, som beskriver hur funktionsnedsättningen kan ta sig uttryck.

Studien ger alltså stöd för att barnens egna förklaringar inte är en detalj vid sidan av. De kan vara en del av själva behandlingsfrågan.

Ny forskning om flickor med adhd

En forskargrupp ledd av Lisa Thorell, psykologiprofessor vid Karolinska Institutet, har nyligen tilldelats nio miljoner kronor för att kartlägga den psykiska och fysiska hälsan hos tonårsflickor med adhd. Denna satsning syftar till att öka kunskapen om en grupp som länge har varit en blind fläck inom forskningen.

Betydelsen av fysisk träning

Fysisk aktivitet har visat sig ha en gynnsam effekt på vuxna med adhd. En särskild studie från Örebro universitet har visat att träning kan lindra symptom som koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet, förbättra sömnkvaliteten och höja livskvaliteten. Dessa resultat stärker argumenten för träning som en kompletterande behandlingsmetod vid adhd, även om det fortfarande är en sällsynt insats inom svensk psykiatri.

Stödåtgärder för vuxna

En ökning av tröskeln för adhd-utredningar har observerats på flera platser, vilket har lett till att en gruppinsats inletts på Capio vårdcentral Ringen i Stockholm. Denna insats riktar sig till vuxna med adhd-relaterade problem som inte har fått en utredning inom psykiatrin. Projektet lyfter fram behovet av alternativa stödåtgärder när den officiella utredningen drar ut på tiden.