
Kräftår ser lovande ut efter en varm vår och sommar, säger Havs- och vattenmyndigheten. Så påverkar vädret kräftornas tillväxt och fiske.
Ett kräftår ser ut att kunna bli starkt, enligt Havs- och vattenmyndigheten. Martin Karlsson, utredare på myndigheten, pekar på att både våren och sommaren har varit gynnsamma för kräftorna, vilket förbättrar förutsättningarna för tillväxt och fiske.
Han beskriver läget som lovande: “Jag tror att det kan vara ett ganska optimalt kräftår.” Förklaringen är enkel, men viktig. När temperaturen håller sig på en nivå som kräftorna trivs i, ömsar de skal som de ska och får samtidigt bättre aptit.
Kräftor växer först när de byter skal, och en sval sommar kan skjuta upp den processen. Då tar det längre tid innan de blir färdiga för fångst, och under själva ömsningen håller de sig dessutom undan kräftburarna. Det gör vädret till en direkt faktor för hur bra säsongen blir.
Martin Karlsson förklarar att en varm period gynnar både aktivitet och tillväxt. Det är också därför Havs- och vattenmyndigheten ser tecken på ett bättre år än många andra säsonger.
I Sverige finns två sötvattensarter som är särskilt viktiga i sammanhanget: flodkräfta och signalkräfta. Den senare sattes ut under 1960- och 1970-talen för att väga upp nedgången i flodkräftan, som hade slagits hårt av kräftpest.
“Kräftår ser lovande ut efter en varm vår och sommar, säger Havs- och vattenmyndigheten.”
Problemet blev att signalkräftan själv bär smittan utan att bli sjuk. Det har gjort att flodkräftan fortsatt att minska, samtidigt som SLU:s bedömning av kräftsäsongen 2025 också lyfter hur starkt väder och temperatur påverkar utfallet för årets fiske.
Signalkräftan är dessutom upptagen på EU:s lista över invasiva arter, vilket gör frågan större än bara årets fångst. Här handlar det också om hur svenska vatten ska förvaltas på lång sikt.
För den som vill förstå hur kräftor hanteras i köket finns också praktiska råd i ICAs guide till att äta kräftor, där skaldjuren steg för steg förklaras från skal till klor.
Myndigheten syftar på ett år där väder och temperatur ger kräftorna goda villkor för att växa och bli aktiva. Martin Karlsson säger att en varm vår och sommar kan ge bättre förutsättningar för både ömsning och fångst.
Kräftor växer när de ömsar skal, och den processen går långsammare om vattnet är för svalt. Under själva ömsningen håller de sig också undan kräftburarna, vilket gör att fisket kan bli sämre även om det finns gott om kräftor.
Flodkräftan är den inhemska arten, medan signalkräftan fördes in till Sverige under 1960- och 1970-talen. Enligt Havs- och vattenmyndigheten och SLU har signalkräftan blivit ett problem eftersom den bär på kräftpest utan att själv bli sjuk.
Ja, den finns i svenska vatten, men den är också upptagen på EU:s förordning över invasiva arter. Det innebär att frågan om signalkräftan inte bara handlar om fiske, utan också om naturvård och smittspridning.
Den som ska äta kräftor kan ha nytta av praktiska råd från ICA, som går igenom hur man skalar och äter dem. För själva säsongen är det däremot Havs- och vattenmyndigheten och SLU som ger bäst vägledning om hur årets kräftår ser ut.
Gillar du artikeln? Dela den vidare.