Sprängdrönare i Leipzig: Sverige kallar upp Rysslands ambassadör

Tyskland pekar ut Ryssland för en sprängladdad drönare som hittades vid Leipzigs flygplats i augusti. Sverige svarade med en pressträff i Rosenbad och kallade på onsdagen upp Rysslands ambassadör. Must-chefen talar nu om ett högt hot mot det svenska Ukrainastödet.

Den 1 september meddelade den tyska förbundsregeringen att Ryssland bär ansvaret för händelsen vid Leipzig/Halle flygplats i Sachsen. Där hittades den 4 augusti en drönare preparerad med sprängämnen och tändmekanism, i säkerhetsområdet för fraktflyg och nära ukrainska transportplan.

Inget exploderade och inget flygplan skadades, enligt ZDF och ORF. Flygplatsen är ett logistiknav för det militära stödet till Ukraina.

Uppgifterna om hur många drönare som var inblandade går isär. Tyska t-online skriver om tre drönare, varav en med sprängämnen, medan andra medier talar om en enda. Svenska UD anger tidpunkten till natten mellan den 4 och 5 augusti.

Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt sade enligt ZDF att polisutredning, tillvägagångssätt och underrättelseuppgifter sammantaget belägger ett ryskt ansvar. “Wir befinden uns nicht im Krieg, aber wir sind tägliches Ziel hybrider Kriegsführung”, sade han – Tyskland är inte i krig, men är dagligen mål för hybridkrigföring.

Tyskland stänger konsulat

Förbundsregeringen svarar med att stänga Rysslands generalkonsulat i Bonn senast den 18 september och säga upp hyresavtalet för “Russisches Haus” i Berlin. Inresekontrollerna för ryska medborgare skärps, trycket mot den ryska skuggflottan ökar och Berlin vill se EU-sanktioner mot ryska personer, rapporterar ZDF, ORF och t-online.

Utrikesminister Johann Wadephul sade enligt ZDF att “Russlands Führung tritt unserem Land mit offener Feindseligkeit entgegen” – att den ryska ledningen möter Tyskland med öppen fientlighet.

Kreml har enligt ORF och SVT avfärdat anklagelserna med att inga bevis lagts fram. Ryssland har i sin tur kallat upp Tysklands ambassadör och utlovat ett “spegelvänt” svar.

Sverige: pressträff och uppkallad ambassadör

Klockan 19.15 på tisdagskvällen höll statsminister Ulf Kristersson, justitieminister Gunnar Strömmer och försvarsminister Pål Jonson en pressträff i Rosenbad om det europeiska säkerhetsläget, enligt regeringens pressinbjudan. Kristersson meddelade enligt TT att Rysslands ambassadör skulle kallas upp för att framföra en skarp svensk protest.

Uppkallandet skedde på onsdagen. Enligt UD gjordes det för att markera mot sabotageförsöket, och vid mötet fördömdes Rysslands agerande. Det är åtminstone tredje gången i år som Sverige kallar upp den ryska ambassadören – tidigare skedde det den 5 mars, efter en kränkning av svenskt territorium, och den 25 maj, efter ryska attacker mot civila i Ukraina och desinformation om luftrumskränkningar i Norden.

“Sverige ger sitt fulla stöd till Tyskland. Rysslands försök att skrämma oss och undergräva stödet till Ukraina kommer inte att lyckas”, sade utrikesminister Maria Malmer Stenergard i ett uttalande från UD.

Rysslands ambassad i Stockholm kallade anklagelserna en tysk “provokation” kopplad till inrikespolitiken, enligt TT.

Must: hybrida metoder ett centralt hot

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, beskriver Leipzighändelsen som ett exempel på rysk hybridkrigföring. “Rysslands målsättningar har inte förändrats och användningen av hybrida metoder ser vi som ett centralt hot”, säger Must-chefen generallöjtnant Thomas Nilsson i en nyhet på Försvarsmaktens webbplats.

I SVT:s Morgonstudion på torsdagen gick han längre: “Det finns ett högt hot mot vårt Ukrainastöd, som också innefattar privata företag och andra delar”. Syftet med attackerna är enligt Nilsson att göra Sverige osäkert, splittra landet och få det att sluta stödja Ukraina.

Varningen ligger i linje med Musts årsöversikt från februari, där Ryssland beskrevs som ett allvarligt och konkret militärt hot mot Nato och Sverige, med särskild risk för sabotage mot Ukrainastödet.

EU förbereder sanktioner – PET varnar Danmark

Vid EU-utrikesministrarnas informella möte i irländska Wicklow på onsdagen kallade EU:s utrikeschef Kaja Kallas Leipzigattacken för något som bär “all the hallmarks of state-sponsored terrorism” – alla kännetecken på statsstödd terrorism. EU:s 22:a sanktionspaket förbereds med omkring 1 600 listningar kopplade till den ryska försvarsindustrin, inreseförbud för tidigare rysk militär personal och skärpta visumregler för ryska turister.

Samma kväll varnade den danska säkerhetspolisen PET för att ryska säkerhetstjänster förbereder sabotage, bland annat mordbrand, mot dansk försvarsindustri och företag som ger militärt stöd till Ukraina, rapporterar Ritzau. PET uppger också att ryska tjänster försökt rekrytera danska medborgare.

Vad är hybridkrigföring?

Hybridkrigföring är ett samlingsbegrepp för fientliga handlingar under tröskeln för öppet krig. Metoderna kombinerar sabotage, cyberangrepp, desinformation, påtryckningar mot infrastruktur och användning av ombud, ofta så att den som ligger bakom kan förneka inblandning.

Enligt Must är målet att skapa osäkerhet, splittra samhället och undergräva stödet till Ukraina. Tysklands inrikesminister beskriver läget som att landet inte är i krig men dagligen är mål för hybrida angrepp.

Tidslinje: hybridincidenter och svenska reaktioner 2024–2026

17–18 november 2024 – Datakablarna BCS East-West (Litauen–Sverige) och C-Lion1 (Finland–Tyskland) kapas nära Gotland och Öland. Det kinesiska fartyget Yi Peng 3 misstänks och bordas i december. Status: sabotage ej uteslutet; amerikansk underrättelsetjänst bedömde skadan som oavsiktlig.

25 december 2024 – Elkabeln Estlink 2 och telekablar skadas i Finska viken. Tankern Eagle S, kopplad till den ryska skuggflottan, beslagtas av Finland. Status: åtal för sabotage väckt i Finland i augusti 2025.

17 februari 2026 – Musts årsöversikt beskriver Ryssland som ett allvarligt och konkret hot mot Nato och Sverige och varnar för sabotage mot Ukrainastödet. Status: svensk underrättelsebedömning.

5 mars 2026 – UD kallar upp Rysslands ambassadör efter en rysk kränkning av svenskt territorium veckan innan. Status: Ryssland pekas ut av UD; typ av kränkning ej offentliggjord.

25 maj 2026 – Ambassadören kallas upp igen: attacker mot civila i Ukraina, rysk desinformation om luftrumskränkningar i Norden och Baltikum samt hot mot Lettland. Status: Ryssland pekas ut av UD.

4–5 augusti 2026 – Sprängladdad drönare hittas vid Leipzig/Halle flygplats nära ukrainska fraktplan. Status: Ryssland utpekat av Tysklands regering den 1 september.

1–2 september 2026 – Pressträff i Rosenbad; Rysslands ambassadör kallas upp för tredje gången i år. PET varnar för ryskt sabotage i Danmark. EU förbereder sitt 22:a sanktionspaket. Status: politiska motåtgärder.

2–3 september 2026 – Must-chefen: hybrida metoder är ett centralt hot och det finns ett högt hot mot Sveriges Ukrainastöd. Status: svensk underrättelsebedömning.

Vad händer härnäst

Närmast väntar konkreta steg i Tyskland: generalkonsulatet i Bonn ska vara stängt senast den 18 september. I EU ska det 22:a sanktionspaketet, det största hittills mot ryska enheter, antas under hösten.

För svensk del riktas uppmärksamheten mot dem som Must pekar ut som mest utsatta: försvarsföretag och underleverantörer som är inblandade i stödet till Ukraina. PET:s varning i Danmark visar att samma bild gäller i grannlandet.

Kritiker i Tyskland noterar enligt ZDF att regeringen valde att inte utvisa ambassadören eller terrorstämpla Ryssland. Hur Moskva utformar sitt utlovade “spegelvända” svar återstår att se – liksom om Sveriges tredje uppkallande i år följs av ytterligare åtgärder.