
En ny CRISPR-metod riktar in sig på p53-mutationer som finns i ungefär hälften av all cancer. I labbtester slog den ut sjuka celler.
En ny metod inom CRISPR-teknologin har i laboratorietester lyckats eliminera cancerceller som har en mutation i p53, en förändring som återfinns i ungefär hälften av all cancer. Nästan alla friska celler överlevde behandlingen. Detta fynd kan representera ett framsteg mot mer målinriktade behandlingar, särskilt för tumörer som är svåra att behandla.
Studien publicerades i tidskriften Nature. Arbetet har utförts av Jennifer Doudnas Innovative Genomics Institute vid UC Berkeley, i samarbete med forskare från UC San Francisco, Gladstone Institutes, University of Utah och Utah State University. Bröstcancerscreening i Västra Götaland stoppas av kunskapslucka
Genen p53 har en viktig funktion som skydd mot cancer. När den blir skadad förlorar cellen en avgörande broms mot okontrollerad tillväxt. Forskare har varit medvetna om p53:s betydelse sedan slutet av 1980-talet, men det finns fortfarande inget läkemedel som riktar sig mot detta mål tillgängligt på marknaden.
En anledning till detta är att tumörsuppressorer saknar de bindningsställen där små läkemedelsmolekyler vanligtvis fäster. Därför har forskare under 35 år försökt utan att lyckas hitta en effektiv behandling som direkt riktar sig mot p53.
“En ny CRISPR-metod riktar in sig på p53-mutationer som finns i ungefär hälften av all cancer.”
I stället för att försöka laga genen valde forskarna att angripa cellerna som bär mutationen. Förstaförfattaren Jingkun Zeng valde den vägen eftersom många cancerläkemedel är hämmare som dämpar överaktiva gener, medan p53-mutationer innebär att funktionen redan är förlorad.
Den nya CRISPR-metod bygger på CRISPR-Cas12a2. Systemet känner igen en RNA-signatur som bara uppstår i celler med den muterade genen. När det träffar rätt aktiveras enzymet Cas12a2 och klipper sönder arvsmassan inuti just den cellen.
Det gör att cellen dör. Friska celler lämnas i fred.
Forskningsteamet prövade tekniken på odlade däggdjursceller, både friska och cancerceller. Systemet kunde särskilja dem och förstörde endast cellerna med det muterade RNA:t, medan de friska cellerna nästan förblev oskadda.
Skillnaden mellan de två typerna av celler var minimal. De hade endast en förändrad byggsten i DNA:t. Trots detta kunde metoden identifiera dem, vilket gör den betydligt mer exakt än cellgifter och strålning, som även påverkar friska celler som delar sig.
Det är också en ljusstyrd CRISPR-metod som visar hur tekniken kan byggas om för mer exakt styrning i forskning.
En ytterligare fördel är att systemet kan programmeras på nytt. När en ny mutation uppstår kan forskarna utveckla en ny guide-RNA och pröva om den är effektiv mot just den förändringen. Nir Eynon om åldrande och träning, så bromsas kroppen
Det går snabbare än processen att utveckla ett småmolekylärt läkemedel eller en antikroppsbehandling. Detta innebär för cancerforskningen att samma grundkoncept kan anpassas till olika tumörtyper, förutsatt att resultaten bekräftas i vidare studier.
Arbetet knyter också an till tidigare försök att använda CRISPR i medicin, där forskare vid Lunds universitet har visat hur tekniken kan användas för att utveckla antikroppsbaserade läkemedel. Cancer varningssymtom, viktiga tecken att vara uppmärksam på
Om metoden fungerar i levande kroppar kan den bli ett nytt sätt att angripa mutationer som i dag saknar riktad behandling.
Gillar du artikeln? Dela den vidare.