FN: 1,5-gradersmålet passeras inom några år – toppen minst 1,8

Världen kommer att passera 1,5 graders uppvärmning inom de närmaste åren, konstaterar FN:s miljöprogram UNEP i en ny rapport. I det bästa scenariot toppar uppvärmningen på 1,8 grader – i de flesta andra över 2 grader. Nu handlar det om att göra överskridandet så litet och kort som möjligt.

Rapporten “Limiting Overshoot: Navigating exceedance of 1.5°C and pathways towards return” publicerades på onsdagen i Nairobi. Budskapet är en förskjutning av hela klimatdebatten: från att undvika 1,5 grader till att hantera ett överskridande. UNEP skriver att ett överskridande av 1,5 grader nu allmänt bedöms som oundvikligt.

Enligt rapporten toppar uppvärmningen på 1,8 grader över förindustriell nivå i det bästa scenariot. I de flesta andra scenarier passeras 2 grader. Om toppen hamnar över omkring 1,8 grader blir en återgång till 1,5 grader under detta århundrade alltmer svår, enligt UNEP.

FN:s generalsekreterare António Guterres kommenterade rapporten i UNEP:s pressmeddelande: “We must make the overshoot above 1.5 degrees as small and short as possible. That demands an overshoot of ambition” – överskridandet måste göras så litet och kortvarigt som möjligt, vilket kräver ett överskott av ambition.

Fyra faser – och en väg tillbaka

UNEP beskriver vägen framåt i fyra faser: överskridande, topp (helst under 2 grader), nedgång och stabilisering. För att temperaturen ska sjunka igen räcker det inte med nettonollutsläpp. Världen måste gå vidare till netto-negativa utsläpp, alltså ta bort mer koldioxid ur atmosfären än som släpps ut.

Men koldioxidinfångning, CDR, har begränsningar. Enligt UNEP kan den bara vända uppvärmningen med några tiondels grader under detta århundrade. Beskogning i dagens skala skulle behöva över hundra år för att sänka temperaturen 0,1 grad, och enbart att upprätthålla nettonoll kan enligt rapporten tömma dagens uppskattade lagringskapacitet i sedimentära bassänger till år 2200.

Rapporten beskriver själv vägen via överskridande, topp och nedgång som långt ifrån önskvärd: “This is by no means an acceptable or preferred pathway. It is simply the best remaining option.” Det är helt enkelt det bästa alternativ som återstår.

Dagens uppvärmning ligger på omkring 1,4 grader. Med nuvarande politik når världen enligt AP:s referat omkring 2,6 grader år 2100; Inside Climate News anger 2,7–3 grader. Om ländernas Parisåtaganden genomförs fullt ut stannar uppvärmningen enligt samma källa på 1,7–1,8 grader.

Global medeltemperatur 2015–2025

2015: 0,88 °C

2016: 1,00 °C

2017: 0,93 °C

2018: 0,87 °C

2019: 0,99 °C

2020: 1,01 °C

2021: 0,86 °C

2022: 0,90 °C

2023: 1,17 °C

2024: 1,26 °C

2025: 1,13 °C

Avvikelse i °C från 1901–2000-medel, land och hav. Data: NOAA NCEI, NOAAGlobalTemp (Climate at a Glance).

Observera att NOAA:s serie mäts mot 1900-talets medel. Räknat mot förindustriell nivå 1850–1900, som Parisavtalet utgår från, blir talen högre: enligt EU:s klimattjänst Copernicus var 2024 det första kalenderåret över 1,5 grader med 1,60 grader, och 2025 låg på 1,47 grader. Parisgränsen avser dock ett 20-årsmedel, som enligt Copernicus kan nås före decenniets slut.

COP31 i Antalya

FN:s klimatmöte COP31 hålls den 9–20 november 2026 i Antalya i Turkiet, med ett ledarmöte den 11–12 november. Ett förberedande möte, pre-COP, hålls på Fiji den 5–8 oktober.

Turkiet innehar presidentskapet med miljö-, urbaniserings- och klimatminister Murat Kurum som COP-president. Australiens klimatminister Chris Bowen leder förhandlingarna som “President of Negotiations”.

Kurum säger i UNEP:s pressmeddelande att COP31 måste omsätta rapportens allvar i konkret handling, och pekar på global elektrifiering, minskade metanutsläpp från avfall, klimattåliga städer och skydd av marina och kustnära ekosystem. UNEP:s årliga rapport om utsläppsgapet brukar komma i oktober eller november, inför mötet.

Sverige: utsläppen minskar – men avståndet till målen växer

Sveriges klimatmål är nettonollutsläpp senast 2045. På vägen dit ska utsläppen utanför EU:s handelssystem minska med 63 procent till 2030 jämfört med 1990, och inrikes transporter med 70 procent till 2030 jämfört med 2010, enligt Naturvårdsverket.

Preliminär statistik för 2025 visar att Sverige släppte ut 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom landets gränser, tre procent mindre än året innan och omkring 34 procent mindre än 1990. Transporterna minskade med 0,7 miljoner ton och industrin med 0,4, medan jordbrukets utsläpp ökade.

Trots minskningen växer gapet till målen. Transportutsläppen har hittills minskat med 19 procent, mot målet 70. Mot EU-åtagandet för perioden 2024–2030 har Sverige byggt upp ett ackumulerat underskott på 13,1 miljoner ton, enligt Naturvårdsverket, som bedömer att nuvarande styrmedel inte räcker.

“Det är kort om tid kvar till 2030 och styrmedel behöver komma på plats snarast, särskilt inom transportsektorn”, sade Stefan Nyström, chef för avdelningen för klimat och luft på Naturvårdsverket, när siffrorna presenterades i juni. Slutlig statistik för 2025 kommer i december.

Vad betyder det?

Rapporten flyttar tyngdpunkten från utsläppsminskning ensam till tre parallella spår: snabba minskningar, kraftigt utbyggd anpassning och tekniker för att ta bort koldioxid. UNEP:s chef Inger Andersen är rak i pressmeddelandet: “There are no good outcomes if we remain above 1.5°C.” Det finns inga goda utfall om världen stannar över 1,5 grader.

Samtidigt påpekar UNEP att vissa effekter blir oåterkalleliga även om temperaturen sjunker igen – havsnivåhöjning och artutdöende – och att så kallade tröskeleffekter som destabilisering av istäcken, Amazonas och Atlantens omvälvningscirkulation blir mer sannolika ju högre toppen blir.

För Sverige innebär det att den inhemska målbilden inte ändras, men att trycket ökar: Parisavtalets 1,5-gradersgräns kommer att passeras oavsett svenska beslut, och rapportens poäng är att varje tiondels grad över gränsen, och varje år den varar, ökar riskerna. Nästa avstämning blir COP31 i november.